KTH    Matematik



  

Välj ett föredrag!

Institutionen för matematik hälsar dig välkommen till KTH med ett smörgåsbord av föredrag om vitt skilda områden inom vårt breda ämne. Tanken är att detta ska stimulera ditt intresse för fortsatta studier i matematik och därmed komplettera det viktiga men rutinartade arbetet i den inledande repetitionskursen. Du väljer fritt vilket av nedanstående föredrag du ska besöka!

Tunneleffekten och dess följder —André Carlzon Laestadius
I kvantmekanikens värld beskrivs ett system fullständigt med hjälp av dess vågfunktion. Allt som går att veta om systemet, det vill säga observera, räknas ut via vågfunktionen. Kvantmekaniken ersätter den klassiska mekaniken i den mikroskopiska världen, där det klassiska synsättet inte längre är giltigt. Exempelvis så kan den klassiska mekaniken inte förklara varför en atom, bestående av positiv kärna och kringkretsande negativa elektroner, förblir stabil och inte kollapsar. I denna populärvetenskapliga föreläsning skall vi undersöka vilka konsekvenser kvantmekaniken kan få i den makroskopiska världen. Kan kvantmekaniken förklara varför vi får småsten i skon när vi är ute och går?
Fre 20 aug 2010, 11.15–12 Sal D1

Något om primtal. —Hans Riesel
    Hur många primtal finns det ? Hur stora kan primtalen bli ? Luckor i primtalsserier.
Fre 20 aug 2010, 11.15–12 Sal E1

Att bevisa det omöjliga — Svante Linusson    
Jag skall ge berätta om hur man kan visa att vissa saker är omöjliga genom att använda invarianter. Några olika exempel ges, bland annat vad som är möjligt och omöjligt i ett populärt kulspel.
Fre 20 aug 2010, 11.15–12 Sal F1

Matematiken integrerad i vardagen. — Åke Lundin
    a)   Matematiken i vår omgivning.
    b)   Matematiken runt ikring oss.
    c)   Upptäck matematiken i staden.
Fre 20 aug 2010, 11.15–12 Sal K1

Geometri och symmetri — Mats Boij
    De enkla geometriska objekten har fascinerat människor genom tiderna och speciellt de som har hög grad av symmetri. I planet har vi de regelbundna månghörningarna, med den liksidiga triangeln och kvadraten som de första exemplen. I rymden finns bara fem kroppar med motsvarande grad av symmetri - /de platonska kropparna/.
Vi ska också titta på hur vi projicerar tredimensionella objekt på ett plan för att kunna rita figurer i böcker eller för att göra animerade filmer.
Fre 20 aug 2010, 11.15–12 Sal M1.

Hur en matematiker vinner i spel: En introduktion till spelteori — Johan Karlander
    Lär dig att förstå filosofin bakom spel! Det finns alltid ett bästa sätt att spela strategiska spel för två personer och det går i princip att räkna ut den bästa strategien. Detta är en följd av den s.k. Spelteorien som utvecklades av bl.a. matematikern John von Neumann på 1940-talet. Vi skall se på några oilka tillämpningar som enklare sällskapsspel och dueller.
Fre 20 aug 2010, 11.15–12 i Kista, Ka-Aula.

Sant eller falskt? - Om några logiska gåtor och paradoxer(?). — Bengt Ek
    I matematiken studerar vi sanna påståenden. Den här föreläsningen handlar om sanning och lögn på ett lättsammare sätt. Om t.ex. A säger "B och jag talar båda sanning eller ljuger båda" och B säger "Precis en av A och mig ljuger", ljuger då A? Ljuger B? Vi skall tala om ett enkelt sätt att systematiskt lösa sådana och liknande problem, om påståenden som varken är sanna eller falska mm.
Fre 20 aug 2010, 11.15–12 Sal Q1






Avdelning Matematik Sidansvarig: Hans Tranberg
Uppdaterad: 2010-07-07