Institutionen för matematik hälsar dig välkommen till KTH med ett smörgåsbord av föredrag om vitt skilda områden inom vårt breda ämne. Tanken är att detta ska stimulera ditt intresse för fortsatta studier i matematik och därmed komplettera det viktiga men rutinartade arbetet i den inledande repetitionskursen. Du väljer fritt vilket av nedanstående föredrag du ska besöka!

Tunneleffekten och dess följder —André Carlzon Laestadius
I kvantmekanikens värld beskrivs ett system fullständigt med hjälp av dess vågfunktion. Allt som går att veta om systemet, det vill säga observera, räknas ut via vågfunktionen. Kvantmekaniken ersätter den klassiska mekaniken i den mikroskopiska världen, där det klassiska synsättet inte längre är giltigt. Exempelvis så kan den klassiska mekaniken inte förklara varför en atom, bestående av positiv kärna och kringkretsande negativa elektroner, förblir stabil och inte kollapsar. I denna populärvetenskapliga föreläsning skall vi undersöka vilka konsekvenser kvantmekaniken kan få i den makroskopiska världen. Kan kvantmekaniken förklara varför vi får småsten i skon när vi är ute och går?
Fre 19 aug 2011, 11.15–12 Sal D1

Något om primtal. —Hans Riesel
    Hur många primtal finns det ? Hur stora kan primtalen bli ? Luckor i primtalsserier.
Fre 19 aug 2011, 11.15–12 Sal E1

Några tankar om matematisk problemlösning. — Lasse Svensson
Det finns naturligtvis inget enkelt recept på hur man löser problem i största allmänhet. Men ändå kan det vara till god hjälp att ha vissa allmänna strategier eller tanketrix i medvetandet. Jag skall illustrera detta med ett antal exempel.
Fre 19 aug 2011, 11.15–12 Sal F1

Kvinnor i matematiken; en historisk tillbakablick. —Gunnel Roman
    Jag börjar med att berätta om Pythagoreerna, ca 500 f Kr, och fortsätter via Hypatia, ca 400 e Kr, mot nutid. Den sista kvinnan jag talar om är Sonya Kovalevsky som blev Sveriges första kvinnliga professor i matematik i slutet av 1800-talet. Detta blir ingen lektion i matematik utan jag kommer endast i stora drag nämna kvinnornas matematiska forskning. Det viktigast här är berättelserna om de olika kvinnonas liv och deras ofta mödosamma väg för att få syssla med matematik.
Fre 19 aug 2011, 11.15–12 Sal K1

Hemligheten om parallella linjer — Maria Saprykina
    "Det finns en enda linje som går genom en given punkt och som aldrig skär en given linje". Detta påstående är en variant av Euklides Femte Postulat. Det låter uppenbart, men ändå lite för teknisk för att ta det som axiom. I över två tusen år strävade matematiker efter att härleda Femte Postulatet från de första fyra. Men alla försök misslyckades. Nikolaj Lobachevskij var den första som skapade en motsägelsefri geometri där det Femte Postulatet inte är uppfyllt: det finns faktiskt oändligt många linjer som går genom en given punkt och som aldrig skär en given linje. Denna geometri är mycket olik vår "vanliga" Euklidiska: t. ex., det finns inga rektanglar, och vinkelsumman i varje triangel är mindre än 180 grader. Trots detta har Lobachevsky-geometrin öppnat nya dörrar för matematiken och visat sig vara central för den moderna fysiken.
Fre 19 aug 2011, 11.15–12 Sal M1.

Geometri och symmetri — Mats Boij
    De enkla geometriska objekten har fascinerat människor genom tiderna och speciellt de som har hög grad av symmetri. I planet har vi de regelbundna månghörningarna, med den liksidiga triangeln och kvadraten som de första exemplen. I rymden finns bara fem kroppar med motsvarande grad av symmetri - /de platonska kropparna/.
Vi ska också titta på hur vi projicerar tredimensionella objekt på ett plan för att kunna rita figurer i böcker eller för att göra animerade filmer.
Fre 19 aug 2011, 11.15–12 i Kista, Ka-Aula.