| KTH Matematik |
5B1132
Analytiska metoder och linjär algebra 1 för BD, M, P och T ht 2005 |
Kursanalys 5B1132 |
|
Kursanalysen består av tre delar:
|
|
1. Kvantitativa data (enligt egna noteringar) |
|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2. Analys av ansvarig lärare |
| Kursinnehåll Innehållet består av delar av den traditionella 4p-kursen i linjär algebra (linjära ekvationssystem, matriser, vektorräkning, geometri, komplexa tal, polynomekvationer) plus differentialkalkyl i en variabel. Till viss del styrdes innehållet av önskemålen från T:s Perspektivkurs. Kursinnehållet är på det stora hela rimligt och jag finner ingen anledning att förändra det på något drastiskt sätt. |
| Kurslitteratur Här kan jag citera från en tidigare kursanalys: "Studenternas kommentarer var (som vanligt) negativa. Många studenter läser inte böckerna. Många köper inte böckerna ochförlitar sig på sina anteckningar. Vi skulle behöva en övningsbok till linalgdelen. Under alla mina år som lärare har jag aldrig undervisat i en kurs där studenterna har varit nöjda med kurslitteraturen. Nu har jag blivit immun mot de negativa reaktionerna." |
| Examination Kursen är indelad i fem treveckorslånga moduler (modul 5 är tvåveckorslång). För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga moduler är godkända, samt minst 3 poäng på tentamen. Man kan bli godkänd på en modul antingen genom kontinuerlig examination under kursens gång, eller genom att bli godkänd på motsvarande uppgift på tentamen. Kontinuerlig examination: Under varje modul ges en inlämningsuppgift och tre lappskrivningar. Godkänt på tre av de fyra delmomenten ger godkänt på modulen. (Modul 5: två lappskrivningar, en lappskrivning. Godkänt på två av de tre delmomenten ger godkänt på modulen.) Jag tycker att systemet fungerade bra. Studenterna var aktiva under kursens gång och uppskattade de täta examinationsmomenten ("Måste hålla igång matte varje vecka, det behövs för att klara kursen."). Tilläggas kan att den kontinuerliga examinationen inte alltid uppskattas av kursansvariga i andra ämnen. De tycker att matematik tar alldeles för mycket tid på deras kursers bekostnad. För första gången inom ramen för den här kursen har några studenter (37) fått en kompletteringsmöjlighet. Resultatet av denna är en stor besvikelse för mig. Uppgifterna som studenterna skulle lösa var nästan identiska med dem som fanns på den ordinarie tentamen. Tyvärr måste samma sak sägas om studenternas lösningar: Samma dumheter nu som förut. Man får intrycket av att de inte ens tittat på lösningsförslaget till tentamen. Även den här gången använde vi oss av ECTS-betygen vid sidan av de gamla betygen. Ingen reaktion från studenternas sida. För min del tycker jag att det är bra med den bredare ECTS-skalan. |
| Genomförande Kursen genomfördes i form av 80 timmar föreläsningar och 40 timmar övningar, i två- respektive tretimmarspass. Även den här gången fanns det ett betydande antal studenter vilka önskade sig flera övningstimmar. En veckomodell - värd att pröva - skulle vara: fö, fö, le, fö, öv. Föreläsningarna. Föreläsarna var Daniel Mondoc (BD och M) och Lars Svensson (P och T). Daniels föreläsningar var väldigt omtyckta och de besöktes av många "invandrare" från P och T. I början upplevdes Lasses föreläsningar som "för teoretiska" men så småningon har man lyckats hitta ett lämplig nivå. Varje föreläsning var en kombination av en teorigenomgång och problemlösning. Ungefärligt förhållande mellan dessa delar 1:2 vilket innebär att föreläsningar bör uppfattas som lektioner i stor grupp. Jag tycker att det mesta fungerade bra. Övningarnarna. Alla övningar var räknestugor där läraren var förbjuden att använda tavlan. Studenterna förefaller vara nöjda även om en del av P- och T-teknologer önskar sig att övningsläraren skall göra veckogenomgångar på tavlan. Programansvariga på P och T hållermed dessa studenter. Detta låter som ett eko från förra årets reaktioner på ett då ändrat system. Min uppfattning är att med upplägget "föreläsning = lektion" är räknestuga det bästa sättet att öva sig på problemlösning. En veckogenomgång bör studenten göra på egen hand som en förberedelse inför räknestugan. Hemsida. Det bästa med kursen var dess kurssida på webben (min privata åsikt!). Speciellt uppskattades avdelningarna ”Dagens” (där man i samband med varje föreläsning fick några föreslagna uppgifter att räkna) samt ”Repetition” (repetitionsuppgifter till tentamen). De allra flesta räknade intensivt på dagensuppgifterna. En fundering. Den här kursen omfattade c:a 390 studenter av mycket varierande förkunskaper, ambitioner och "duktighetsgrader". Att hitta en undervisningsnivå, en uppläggning och examination som skulle tillfredställa alla är nog inte möjligt. En stor del av studenterna kan lätt uppfatta undervisngsformen som korvstoppning och den kontinuerliga examinationen som något icke akademiskt och ovärdig en högskola medan ännu fler tycker att alltihop är alldelles för svårt och att ribban ligger för högt. Frågan är om man inte borde ge två Amelior kanske med samma innehåll men med olika examinationskrav (ungefär så som vi har med två diffintkurser). |
| Förändringar inför nästa
kursomgång Kommer inte på något. |
3. Studenternas syn på kursen |
| Kursutvärdering är publicerad på institutionens hemsida. Det allmänna intrycket är att studenterna är nöjda/mycket nöjda med kursen. |
| Kursledare Bronislaw Krakus |