Välj ett matteföredrag!
Institutionen för matematik hälsar dig välkommen till KTH med ett
smörgåsbord av föredrag om vitt skilda områden inom vårt breda
ämne. Tanken är att detta ska stimulera ditt intresse för
fortsatta studier i matematik och därmed komplettera det viktiga
men rutinartade arbetet i den inledande repetitionskursen. Du
väljer fritt vilket av nedanstående föredrag du ska besöka! Du
väljer den dag som bäst passar med övriga aktiviteter.
Det här med tal och räknande, hur kom man
på det?
Eike Petermann   Litet om talens idéhistoria.
Tis 23 aug 9.1510 i Kista, Aulan.
Kvinnor i matematiken; en historisk
tillbakablick.
Gunnel Roman   Jag börjar med att berätta om
Pythagoreerna, ca 500 f Kr, och fortsätter via Hypatia, ca 400 e
Kr, mot nutid. Den sista kvinnan jag talar om är Sonya Kovalevsky
som blev Sveriges första kvinnliga professor i matematik i slutet av
1800-talet. Detta blir ingen lektion i matematik utan jag kommer
endast i stora drag nämna kvinnornas matematiska forskning. Det
viktigast här är berättelserna om de olika kvinnonas liv och
deras ofta mödosamma väg för att få syssla med matematik.
Fre 26 aug 11.1512 Sal K1
Ett av matematikens viktigaste problem: abc-förmodan.
Anders Karlsson   En av de stora gåtorna i dagens matematik, abc-förmodan, handlar om något så enkelt (!?) som
heltalslösningar till ekvationen a+b=c. Man upptäckte
först på 1980-talet vilka fantastiska konsekvenser abc skulle ha om bevisad sann. Den berömda Fermats stora
sats (nu bevisad av Wiles) är bara ett av de problem
abc implicerar en lösning till, vilket vi också kommer
att visa. Historien bakom den mystiska abc-förmodan
är ovanlig, t ex upptäcktes abc för polynom innan
abc för heltal formulerades och som vi kommer att se är
abc för polynom enkel att bevisa.
Fre 26 aug 11.1512 Sal M2
Sant eller falskt? - Om några logiska gåtor och paradoxer(?).
Bengt Ek   I matematiken studerar vi sanna påståenden. Den här föreläsningen handlar om sanning och lögn på ett lättsammare sätt.
Om t.ex. A säger "B och jag talar båda sanning eller ljuger båda" och B säger "Precis en av A och mig ljuger", ljuger då A? Ljuger B?
Vi skall tala om ett enkelt sätt att systematiskt lösa sådana och liknande problem,
om påståenden som varken är sanna eller falska mm.
Fre 26 aug 11.1512 Sal M1
Binomialteoremet och slumpvandring
Lars Holst
  Alla vet hur (a+b) i kvadrat kan utvecklas. Men vad blir motsvarande för (a+b) upphöjt i ett godtyckligt positivt heltal n? Binomialkoefficienterna, som då dyker upp, har många intressanta tolkningar, t.ex. för slumpvandring, och är viktiga i många matematiska sammanhang. Sådant gås igenom.
Fre 26 aug 11.1512 Sal Q1
Några tankar om matematisk problemlösning.
Lasse Svensson
Det finns naturligtvis inget enkelt recept på hur man löser problem i största allmänhet. Men ändå kan det vara till god hjälp att ha vissa allmänna strategier eller tanketrix i medvetandet. Jag skall illustrera detta med ett antal exempel.
Fre 26 aug 11.1512 Sal F1
Tredjegradsekvationer.
Gunnar Johnsson Lösningsformeln för den allmänna tredjegradsekvationen upptäcktes
i Italien i början av 1500-talet, liksom för övrigt även
formeln för fjärdegradsekvationen. Längre än så kom man dock inte
vilket förklarades när Abel 1824 visade att femtegradsekvationen
inte kan lösas med hjälp av rotutdragningar.
Här koncentrerar vi oss på tredjegradsekvationen och visar hur
lösningsformeln ser ut.
En märklig omständighet är att denna formel egentligen fordrar
kännedom om de komplexa talen för att kunna användas.
Men på 1500-talet var de komplexa talen tyvärr ännu inte uppfunna .... Fre 26 aug 11.1512 Sal D1
Lösningen
|