KTH    Matematik



  

Välj ett matteföredrag!

Institutionen för matematik hälsar dig välkommen till KTH med ett smörgåsbord av föredrag om vitt skilda områden inom vårt breda ämne. Tanken är att detta ska stimulera ditt intresse för fortsatta studier i matematik och därmed komplettera det viktiga men rutinartade arbetet i den inledande repetitionskursen. Du väljer fritt vilket av nedanstående föredrag du ska besöka! Du väljer den dag som bäst passar med övriga aktiviteter.

Det här med tal och räknande, hur kom man på det?
— Eike Petermann

    Litet om talens idéhistoria.
Tis 23 aug 9.15–10 i Kista, Aulan.

Kvinnor i matematiken; en historisk tillbakablick.
— Gunnel Roman

    Jag börjar med att berätta om Pythagoreerna, ca 500 f Kr, och fortsätter via Hypatia, ca 400 e Kr, mot nutid. Den sista kvinnan jag talar om är Sonya Kovalevsky som blev Sveriges första kvinnliga professor i matematik i slutet av 1800-talet. Detta blir ingen lektion i matematik utan jag kommer endast i stora drag nämna kvinnornas matematiska forskning. Det viktigast här är berättelserna om de olika kvinnonas liv och deras ofta mödosamma väg för att få syssla med matematik.
Fre 26 aug 11.15–12 Sal K1

Ett av matematikens viktigaste problem: abc-förmodan.
— Anders Karlsson

    En av de stora gåtorna i dagens matematik, abc-förmodan, handlar om något så enkelt (!?) som heltalslösningar till ekvationen a+b=c. Man upptäckte först på 1980-talet vilka fantastiska konsekvenser abc skulle ha om bevisad sann. Den berömda Fermats stora sats (nu bevisad av Wiles) är bara ett av de problem abc implicerar en lösning till, vilket vi också kommer att visa. Historien bakom den mystiska abc-förmodan är ovanlig, t ex upptäcktes abc för polynom innan abc för heltal formulerades och som vi kommer att se är abc för polynom enkel att bevisa.
Fre 26 aug 11.15–12 Sal M2

Sant eller falskt? - Om några logiska gåtor och paradoxer(?).
— Bengt Ek

    I matematiken studerar vi sanna påståenden. Den här föreläsningen handlar om sanning och lögn på ett lättsammare sätt. Om t.ex. A säger "B och jag talar båda sanning eller ljuger båda" och B säger "Precis en av A och mig ljuger", ljuger då A? Ljuger B? Vi skall tala om ett enkelt sätt att systematiskt lösa sådana och liknande problem, om påståenden som varken är sanna eller falska mm.
Fre 26 aug 11.15–12 Sal M1

Binomialteoremet och slumpvandring — Lars Holst
    Alla vet hur (a+b) i kvadrat kan utvecklas. Men vad blir motsvarande för (a+b) upphöjt i ett godtyckligt positivt heltal n? Binomialkoefficienterna, som då dyker upp, har många intressanta tolkningar, t.ex. för slumpvandring, och är viktiga i många matematiska sammanhang. Sådant gås igenom.
Fre 26 aug 11.15–12 Sal Q1

Några tankar om matematisk problemlösning.
— Lasse Svensson

Det finns naturligtvis inget enkelt recept på hur man löser problem i största allmänhet. Men ändå kan det vara till god hjälp att ha vissa allmänna strategier eller tanketrix i medvetandet. Jag skall illustrera detta med ett antal exempel.
Fre 26 aug 11.15–12 Sal F1

Tredjegradsekvationer.
— Gunnar Johnsson

    Lösningsformeln för den allmänna tredjegradsekvationen upptäcktes i Italien i början av 1500-talet, liksom för övrigt även formeln för fjärdegradsekvationen. Längre än så kom man dock inte vilket förklarades när Abel 1824 visade att femtegradsekvationen inte kan lösas med hjälp av rotutdragningar. Här koncentrerar vi oss på tredjegradsekvationen och visar hur lösningsformeln ser ut. En märklig omständighet är att denna formel egentligen fordrar kännedom om de komplexa talen för att kunna användas. Men på 1500-talet var de komplexa talen tyvärr ännu inte uppfunna ....
Fre 26 aug 11.15–12 Sal D1     Lösningen







Avdelning Matematik Sidansvarig: Hans Tranberg
Uppdaterad: 2005-08-16