|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kursanalys 5B1121 Matematik baskurs
Kursanalysen består av tre delar:
|
|
Tabell 2
|
|
Notera: Siffrorna i Tabell 2 innefattar även studenter från högre årskurs, medan Tabell 1 är hämtad från den officiella Ladok-statistiken över förstagångsregistrerade. Därför stämmer de inte riktigt överens.
Systemet uppskattades av studenterna och har utan tvekan lett till att de har studerat mycket och kontinuerligt genom hela kursen. Detta avspeglas också i den relativt höga examinationsgraden.
En del kritik framkom också. Det uppstår tröskeleffekter i den här typen av system och några ansåg det svårare att klara modulerna på tentan än det var på lappskrivningarna. Dessutom var det några studenter som hade poäng tillräckligt på uppgifterna 4-8 för högre betyg, men som blev underkända på grund av att de missat en modul. Kanske borde systemet ändras något till nästa år.
En annan nackdel med systemet är att den som gjort extra bra ifrån sig under den kontinuerliga examinationen inte får betalt för sin extra ansträngning i form av ökad chans till högre betyg. Överbetygen baseras ju bara på tentamensresultatet.
Föreläsningarna fungerade väl och studenterna förefaller nöjda, även om kritiska åsikter också finns. Föreläsningarna var i huvudsak av övergripande, motiverande och sammanfattande karaktär. På grund av schematekniska svårigheter fick en del av lappskrivningarna läggas på föreläsningstid, vilket förstås var olyckligt och måste undvikas nästa år.
Lektionerna innehöll den huvudsakliga undervisningen på kursen. Här gjordes teorigenomgångar, exempel och problemlösning. Dessutom genomfördes ett grupparbete under varje lektionspass där studenterna direkt fick arbeta med det aktuella materialet. Detta fungerade enligt min åsikt mycket bra, men studenterna blev kanske något mätta på grupparbeten mot slutet av kursen. Kanske hälften hade varit nog? Studenterna förefaller i alla fall nöjda med lektionerna, även vissa om kritiska synpunkter också finns.
Övningsräkningarna fick också godkänt av de flesta studenter. Det tycks dock svårt att styra övningarna så att de passar alla studenter eftersom det finns så många olika åsikter om vad övningarna ska ägnas åt. Övningsräkningarna var upplagda så att studenterna räknade själva under handledning första timmen, andra timmen ordnades ett övningsprov där de fick känna på hur en skrivning på veckans avsnitt kunde se ut. Övningsledaren presenterade sedan lösningsförslag.
Kurssidan på webben var väl besökt av studenterna. Den uppdaterades ofta och där kunde studenterna hämta inte bara allmän information om kursen utan också dagsaktuell information.
1. Den enda förändring som gjordes av innehållet i kursen var att avsnitten om vektorer och logik prioriterades ned. Istället lades mer av undervisningskrutet på absolutbelopp, trigonometri, potenser och logaritmer.
2. Undervisningsformerna förändrades när det gäller lektioner och övningar. Under varje lektionspass ägnades ena timmen åt ett grupparbete, detta för att studenterna omedelbart skulle komma igång och arbeta själva med det aktuella materialet och inte skjuta upp det egna arbetet till senare. Under varje övning genomfördes ett övningsprov så att studenterna omedelbart fick känna på hur en skrivning på veckans material skulle kunna se ut. På detta sätt fick de kontinuerligt feedback på om de studerat på rätt sätt.
3. Examinationsformerna förändrades. Kursinnehållet delades in i tre moduler som examinerades löpande under kursen med tre lappskrivningar. Den som blev underkänd på en lappskrivning var tvungen att bli godkänd på motsvarande modul vid tentan, medan den som blivit godkänd på lappskrivningen slapp lösa motsvarande uppgift på tentan. För godkänt betyg på kursen krävdes godkänt på samtliga moment plus minst 5 poäng på övriga uppgifter på tentan. Detta system gjorde studenterna högt motiverade att studera kontinuerligt under kursen, vilket också gav resultat i form av en hög examinationsgrad. Den möjlighet att komplettera upp till godkänt för den som låg strax under gränsen efter ordinarie tentamen som infördes i enlighet med KTHs nya policy gjorde att 11 D-studenter och 6 OPEN-studenter som annars hade blivit underkända nu blev godkända. Dessa studenter är medräknade i statistiken i tabell 1 och 2 ovan.
4. SI-möten arrangerade av programmen erbjöds som komplement till den ordinarie undervisningen.
1. Innehållet i kursen behöver ses över, reduceras och koncentreras. Logik och formalism bör tonas ner ännu mer till förmån för mer allmänt matematiskt sunt förnuft och övning i att skriva matematik. Avsnittet om elementära funktioner bör ägnas mer tid och progressionen i kursen bör över lag ses över. Fler tillämpningar bör ges utrymme i kursen.
2. Man bör försöka att hitta en annan kursbok. Det ska vara en bok som är mer lättläst för studenterna och som gärna får innehålla mer tillämpningar. Kanske kan man använda samma bok som i den efterföljande kursen, tillsammans med kompletterande material?
3. Den kontinuerliga examinationen kan förbättras. Det vore bra om tröskeleffekterna som beskrivits ovan kunde undvikas och om det gick att ge extra credit till dem som anstränger sig lite mer.
4. Kontrollskrivningar och andra eventuella redovisningar bör schemaläggas från början och inte läggas på föreläsningstid.
5. Kursen har lite väl mycket karaktären av en nyttig drill-kurs. Om man kunde tillföra lite mer känsla av att matematik är roligt och användbart (och inte bara nyttigt) så tror jag att kursen skulle vinna på det. Helst bör det dock ske utan att alltför mycket av det nyttiga försvinner. Stockholm, den 9 november 2005
Lars Filipsson
Studenternas åsikter om kursen sammanfattas i kursenkäten.