Kursanalys 5B1133 Analytiska metoder
och linjär algebra 2 för P1 vt 2004
Kursanalysen består av tre delar:
-
Kvantitativa data.
-
Analys av ansvarig lärare.
-
Studenternas åsikter om kursen
1. Kvantitativa data
| Moment |
TEN1 |
| Poäng på moment |
8 |
| Momentdatum |
2003-12-16 |
| |
|
| Civilingenjörsutb i Design och Produktframtagning |
|
| Antal registrerade |
96 |
| Antal som deltagit i hela kursen |
96 |
| Antal tenterande |
92 |
| Antal godkända |
78 |
| Antal med slutbetyg |
78 |
| Ackumulerad presterad poäng på kurs |
624 |
| Andel Godkända/Registrerade |
81 % |
| Andel Godkända/Deltagare |
81 % |
| Andel Godkända/Tenterande |
85 % |
|
| Betygsfördelning bland de tenterande |
Betyg |
Antal |
Procent |
| |
5 |
35 |
38 |
| |
4 |
34 |
37 |
| |
3 |
9 |
10 |
| |
U |
14 |
15 |
|
2. Analys av ansvarig lärare
Särskilda omständigheter
Ansvarig lärare var sjuk i ett par omgångar under kursens gång. Bland annat var han sjukskriven under hela sista tredjedelen av kursen. Någon kursenkät blev därför inte gjord och den här kursanalysen behandlar inte de insatser som gjordes av vikarier. Ändå kan man viss säkerhet säga att kursen har fungerat väl. Prestationsgraden är hög och de åsikter som framförts från studenthåll har varit mycket positiva.
Kursinnehåll
Kursinnehållet är rimligt och det finns ingen anledning att förändra det på något drastiskt sätt. Möjligtvis kan man minska på vektoranalysinnehållet något för att istället ge studenterna möjlighet att smälta materialet bättre. I princip är min åsikt att kursen kanske borde innehålla något mindre av "räkning" och något mer av begreppsförståelse, matematiskt tänkande, kvalitativ analys, modellering, tillämpningar etcetera. Allt det där finns i hög grad i kursen redan, men det kunde betonas ännu något mer.
Genomförande
Kursen är upplagd med 80 timmars föreläsningar och 40 timmars övningsräkningar. Föreläsningarna fungerade väl och studenterna föreföll mycket nöjda. Föreläsningarna innehöll såväl teorigenomgångar som exempel, problemlösning och tillämpningar.
Övningsräkningarna fick också bra betyg av de flesta studenter, även om närvaron inte var riktigt så hög som man skulle önska.
Kurssidan på webben var väl besökt av studenterna. Den uppdaterades flera gånger i veckan och där kunde studenterna hämta inte bara allmän information om kursen utan också dagsaktuell information. En viktig funktion är att här lades grupparbetsuppgifterna ut, liksom lösningar till kontrollskrivningarna. Veckans uppgifter, dvs rekommenderade uppgifter att lösa vecka för vecka, var ett uppskattat inslag, även om svårighetsgraden på dessa uppgifter ibland var väl hög.
Examination
Den kontinuerliga examinationen omfattade kontrollskrivningar och redovisningar. Det grundläggande materialet i kursen delades in i fem moduler, som examinerades löpande med en kontrollskrivning och en redovisning per modul. De fem första uppgifterna på den avslutande tentamensskrivningen svarade sedan mot varsin modul och den som inte hade blivit godkänt på en modul under kursens gång fick här en ny chans. För godkänt på kursen krävdes godkänt på de fem modulerna plus minst 3 poäng totalt på uppgifterna 6-10 på tentan (för betyg 4 krävdes 7 och för betyg 5 krävdes 12 poäng på uppgifterna 6-10).
Systemet uppskattades mycket av studenterna och har utan tvekan lett till att de har studerat mycket och kontinuerligt genom hela kursen. Detta avspeglas också i den höga examinationsgraden.
Precis som i förra kursen, Analytiska metoder och linjär algebra 1, uppstod dock vissa oönskade tröskeleffekter. Den som hamnar under gränsen för godkänt på alla moduler i den kontinuerliga examinationen har svårt att ta igen det på tentan - det gäller då att lösa alla uppgifterna 1-5 korrekt, vilket är ett mycket högt ställt krav. Kanske behöver systemet mildras något till kommande år.
En annan nackdel med systemet är att den som gjort extra bra ifrån sig under den kontinuerliga examinationen inte får betalt för sin extra ansträngning i form av ökad chans till högre betyg. Överbetygen baseras ju bara på tentamensresultatet.
Kurslitteratur
Kurslitteraturen får kritik av studenterna. Ett stort problem är att många studenter inte läser böckerna. Kanske kan ett byte av kursbok ändra på detta, kanske är det något helt annat som ska till. Det här ett problem som finns på de flesta kurser och som är svårlöst. Något borde göras, men vad?
Förändringar inför nästa kursomgång
Inga dramatiska förändringar är av nöden, men följande är värt att tänka över:
1. Fundera över om det går att förbättra den kontinuerliga examinationen. Det vore bra om tröskeleffekterna som beskrivits ovan kunde undvikas och om det gick att ge extra credit till dem som anstränger sig lite mer.
2. Tydliggör arbetsfördelningen mellan föreläsningar och räkneövningar. Räkneövningarna bör få en tydligare struktur. En ide kan vara att införa grupparbeten som utförs och examineras under övningsräkningarna.
3. Något måste göras för att få fler studenter att verkligen läsa kurslitteraturen, frågan är bara vad. Detta måste vi fundera över.
Stockholm, den 29 september 2004
Lars Filipsson
3. Studenternas syn på kursen
Det har under kursen funnits en kursnämnd, som ansvarig lärare tog initiativ till. Kursnämnden bestod av en frivillig person från varje övningsgrupp. Medlemmar i kursnämnden var Frida Schildauer, Katarina Lund, Karolina Kemi och Emma Nilsson. På grund av ansvarig lärares sjukdom gjordes inte någon kursenkät, däremot hölls kursnämndssammanträden.
Kursnämnden sammanträdde med ansvarig lärare vid två tillfällen under kursen. Protokoll från kursnämndsmötena bifogas.
Senast uppdaterad Ons 29 september 2004 11:39:48 AM MEST
|