För allmän information om Maple rekommenderar jag följande inledning och handledningar.
Starta maple t ex genom att skriva xmaple i terminalfönstret på din sun-station.
Börja maple-sessionen med att ladda ner de moduler du vill
använda, t.ex. skriva
> with(linalg);
och tryck på retur.
Då får du tillgång till en stor mängd kommandon för linjär algebra.
Det finns många olika moduler. En annan användbar modul är
> with(plots);
Hjälp-funktionen i Maple är mycket användbar. Om man skriver
> help(plot);
eller helt enkelt
> ?plot
får man en förklaring av kommandot "plot", samt bra exempel på hur
kommandot kan användas. Pröva gärna hjälpfunktionen på några av de
kommandonamn som laddats ner när ni har gjort t.ex. "with(linalg);".
> A:=matrix([[1,2],[3,4]]);
(definierar en 2x2-matris som kallas A)
> det(A);
(beräknar determinanten av A)
> b:=vector([5,6]);
(definierar en vektor som kallas b)
> c:=linsolve(A,b);
(löser ekvationssystemet Ax=b och kallar lösningsvektorn c)
> multiply(A,c);
(multiplicerar matriserna A och c, i det här fallet för att
kontrollera lösningen till ekvationssystemet ovan)
> E:=array([[2,1,2,1],[1,2,-1,-2],[1,-1,3,2]]);
(definierar en 3x4-matris som kallas E)
> gaussjord(E);
(tolkar matrisen E som en uppställning för Gauss-Jordan-elimination
och utför eliminationen)
> ?inverse
(frågar maple: Vad gör kommandot "inverse" och hur ska man skriva indata?)
> G:=inverse(A);
(räknar ut inversen till matrisen A och kallar den för G)
> multiply(A,G);
(borde ge enhetsmatrisen, eller hur?)
> transpose(A);
(räknar ut transponatet till matrisen A);
> plot(x^2,x=-2..2);
(plottar funktionskurvan y=x^2 i det angivna intervallet)
> plot3d(x+y,x=-2..2,y=-2..2);
(plottar funktionsytan z=x+y i det angivna området)
> p1:=plot3d(x+y,x=-2..2,y=-2..2);
> p2:=plot3d(x-y,x=-2..2,y=-2..2);
> display3d(p1,p2);
(visar två plottar i samma bild, men då måste man ge dem namn först,
vilket gjordes ovan)
> restart;
(nollställer allting man har gjort, alla variabelnamn etc.)
> f:= x^2+y^2+z^2-6*x*y+8*x*z-z^3;
(definierar funktionen f)
> g:=grad(f, [x,y,z]);
(beräknar gradienten av f och kallar den g, i vilken x,y och z behandlas
som variabler)
> solve({g[1],g[2],g[3]},{x,y,z});
(löser vektor-ekvationen grad f = 0)
> H:=hessian(f,[x,y,z]);
(beräknar alla andraderivator och kallar den matrisen för H)