KTH /
Teknikvetenskap
/
Matematik
/
Optimeringslära och systemteori
Kompetensinriktningen i Systemteknik
Här finns en länk till de gamla hemsidorna. Ta en titt där under tiden de nya fräscha uppdateras.
Nedan kommer den nya sidan byggas upp.
Kompetensinriktningen i systemteknik ges av avdelningen för optimeringslära
och systemteori. Vi kommer att samla information om kompetensinriktningen här.
Obligatoriska kurser:
SF2863
Systemteknik, (Period 2)
(Obligatorisk inom Aerospaceprogrammet)
SF1841
Optimization (Period 3)
(för de som inte läst SF1861 Optimeringslära)
EL2520
Reglerteknik, fortsättningskurs (Period 4)
SF2852
Optimal styrteori (Period 4)
Valfria kurser:
EL2450
Hybrida och inbyggda reglersystem (Period 3)
SF2832
Matematisk Systemteori (Period 3)
SF2822
Tillämpad ickelinjär optimering (Period 4)
SF2937
Tillförlitlighetsteori (Period 1)
SF2812
Tillämpad linjär optimering (Period 1)
EL2620
Olinjär reglering (Period 2)
Kompetensinriktning i systemteknik
Kompetensinriktningen i systemteknik utbildar civilingenjörer med
inriktning mot tillämpad matematik, datalogi och
ekonomi. Kompetensinriktningen är öppen för studenter från ingångarna
T (farkostteknik) och M (maskinteknik).
Målsättning
Kompetensinriktning för systemteknik utbildar civilingenjörer med
inriktning mot tillämpad matematik, datalogi och ekonomi.
Utbildningen har som målsättning att ge
för att kunna
Utbildningsbeskrivning
Dagens tekniska produkter är allt oftare system, dvs sammansatta
av samverkande komponenter. Det är dessutom något av svensk industris
speciella kompetens att konstruera, producera och driva komplexa
tekniska system, expempelvis ubåtar, mobiltelesystem och
kraftöverföringssystem.
Kompetensinriktningen i Systemteknik ger dels en metodarsenal för
analys och optimering av komplexa system, dels en viss träning i sådan
analys när det gäller att avväga resurstilldelning till olika
komponenter mot systemprestanda. Ett centralt verktyg är därvid LCC,
eller life cycle cost, som varit styrande vid exempelvis upphandlingen
av snabbtåget X2000. De centrala metodämnena på inriktningen är av
karaktären tillämpad matematik, ekonomi och informationsbehandling. Då
dessa ämnen inte vänder sig mot något speciellt tillämpningsområde,
ska studenten välja kurser från något sådant.
Arbetsmarknad
Systemteknikinriktningens metodmässiga karaktär, med tonvikt på
analys, ekonomi och informationsbehandling, gör att studenten inte
blir bunden till något specifikt teknikområde. De färdiga
civilingenjörerna sprids också över alla brancher, från flygbolag och
försvarsindustri till informationsteknologi och företagsekonomisk
konsulting. Härigenom har systemingenjören inte varit så känslig för
svackor i efterfrågan samt kunna orientera sig mot expansiva brancher.
Några av de vanligaste arbetsplatserna för utexaminerade från
systeminriktningen är dels stora företag såsom Ericson, ABB, SAS,
Saab-Scania och Telia, dels mindre företag såsom konsultföretagen
Andersen Consulting, Cap Gemini och CTG. Naturligtvis finns det
också många ``systemare'' som också arbetar på andra stora och små
organisationer. Det är heller inte ovanligt att systemare fortsätter
med doktorandstudier på KTH.
Den typiska karriärvägen för systemare, och kanske för alla
civilingenjörer, är att man efter ``inskolning'' i företaget börjar
arbeta med något projekt, varefter man avancerar till projektledare
och därefter övergår till ledningsuppgifter. Härvid kommer systemarens
problem- och metodinriktade utbildning och dess övergripande systemsyn
väl till pass.
|