|
Ett enkelt mekaniskt system består typiskt av en svängande massa, en återförande kraft som är proportionell mot utsvängningen och en dämpande kraft proportionell mot massans hastighet .
Utsvängninge y(t) kan också visas vara lösningen till en linjär differentialekvation med konstanta koefficienter.
I detta enkla mekaniska fall blir differentialekvationen alltid av andra ordningen. Dessa andraordningens differentialekvationer kallas därför också svängningsekvationer.
Om en yttre spänning läggs på den elektriska kretsen mellan de punkter som är markerade med 'in' påverkas förloppet och därmed differentialekvationen.
Eftersom denna yttre spänning inte beror av inre strömstyrkor eller spänningar innehåller denna påverkan varken y(t) eller dess derivator. Den yttre spänningen brukar därför placeras som en funktion x(t) i högerledet.
Analogt i det mekaniska fallet: Om systemet påverkas av någon yttre kraft förläggs denna påverkan till högerledet av differentialekvationen.
Sammanfattningsvis:Lösningen y(t) till en injär differentialekvation med högerledet x(t) kan ses som resultatet (rörelsen eller utspänningen i mekaniska resp.elektriska fallet) av en yttre påverkan svarande mot högerledsfunktionen x(t) (yttre kraften resp. inspänningen).