Bedömning av ansökningar till Vetenskapsrådet: En rapport från ordföranden i beredningsgruppen.

Jag har haft det stora förtroendet att få vara ordförande för beredningsgruppen i matematik på VR i tre år. Jag vill beskriva lite om hur arbetet går till och vilka förutsättningarna är. Jag tror det kan vara nyttigt för framtida sökande att få en inblick i hur det fungerar och hur många som finansieras.

Först lite statistik. Så här många bidragsansökningar har hanterats av beredningsgruppen för matematik de senaste åren.

	2015	2015	2016	2016	2017	2017
	Unga forskare	Projekt	Unga forskare	Projekt	Unga forskare	Projekt
Sökande	46	94	48	100	29	117
Finansierade	6	17	8	18	7	19

Projektbidragen till de unga forskarna har bytt namn och heter nu etableringsbidrag. Andelen kvinnliga sökande har varit rätt lågt, t.ex. 13% för 2017. Beviljandegraden för kvinnliga sökande har varit strax över den för manliga sökande.

Huvuddragen i processen

Ansökningarna bedöms och rangordnas av en beredningsgrupp med normalt 13 ledamöter. Varje ansökan läses och ges preliminära betyg och utlåtanden av 3 ledamöter. Varje ledamot rangordnar också alla ansökningar som hen har läst inom varje kategori (unga/projekt). Under ett två dagar långt möte i slutet av sommaren träffas sen hela beredningsgruppen och går gemensamt igenom alla ansökningar och beslutar en gemensam rangordning och betygsättning. Beredningsgruppen har en egen budget som säkert tillfaller gruppens ansökningar. Den har alla de tre år jag varit ordförande motsvarat ca 21 projektbidrag. Beredningsgruppen har en viss frihet att flytta pengar mellan unga forskare och de ordinarie projektbidragen (motsvarande ca ett projekt). Sedan gör vi också en reservlista. De på reservlistan är med och konkurrerar om en pott omfördelningsmedel som NT-rådet fördelar mellan samtliga 19 beredningsgrupper. Särskilt 2016 och 2017 har ansökningarna från matematiks beredningsgrupp varit framgångsrika vid denna omfördelning. Det beror säkert till stor del på att även de som står på reservlistan har varit mycket starka ansökningar.

Bedömning

De instruktioner som beredningsgruppen får finns beskrivna i handboken. Några punkter som kan vara intressanta är:

-"orginality and novelty" skall väga mindre tungt än "scientific quality" och "merits of applicant" .

- eventuella medsökande påverkar inte "merits of applicant" utan huvudsakligen "feasibility". Dvs det kan vara bra att ha med en komplementerande forskare som bidrar till att göra projektets genomförbarhet trovärdigt, men annars påverkar det inte så mycket.

- Lärosäte tas inte hänsyn till.

- Ålder tas inte hänsyn till.

- Derivatan i produktionen är viktig, man kan inte leva enbart på alltför gamla meriter.

- Vid slutdiskussionen dag två, när man jämför de ansökningar som ligger runt gränsen för finansiering, skall man väga in "rörlighet" och "kön", dvs det är positivt att byta universitet och att tillhöra det underrepresenterade könet (vara kvinna). Innan det skall man inte väga in dessa kriterier.

- Matematik är ett mycket brett område och vissa ansökningar ligger utanför samtliga ledamöters specialistkompetens. Då kan man tillfråga en extern granskare som bara får yttra sig om en eller några enstaka ansökningar. Det blir då ett särskilt yttrande utöver de tre i beredningsgruppen som vägs in vid mötet. (Det fungerar enligt mig bäst när man kan skicka flera ansökningar till samma externa granskare och få en tydlig rangordning från denne.) Man får skicka max 10% av ansökningarna till extern granskare.

- Man anses jävig mot alla som söker för att vara på ens egen institution (eller motsvarande) och sådana man samarbetat med, f.d. doktorander, etc. Är man jävig så deltar man inte alls. Man lämnar rummet när en sådan ansökan diskuteras och kan inte se utlåtanden.

Betyg och omdömen

I handboken med instruktioner till de som sitter i beredningsgruppen finns lite statistik. Mycket grovt kan man säga att ungefär hälften får 3 eller 4 och ungefär hälften får 5 eller 6. Några få får betyget 1,2 eller 7.

Varje ansökan får en huvudansvarig bedömare som skriver det slutgiltiga utlåtandet baserat på alla tre preliminära utlåtanden och diskussionen under mötet. De kan därför variera en del i längd och stil.

Sållning

Inför mötet gör VRs tjänstemän en första högst preliminär rangordning baserat på ledamöternas rangordningar. Ungefär 30% av ansökningarna inom varje kategori "sållas" baserat på denna rangordning. Det är ansökningar som inte anses ha någon chans och därmed inte diskuteras lika ingående på mötet för att spara tid åt diskussionerna om de som har störst chans att få projektmedel. De sållade ansökningarna får bara ett samlat betyg och en standardtext och inget individuellt omdöme. Jag vill understryka att vi inte slaviskt följer den preliminära rangordningen. Varje år har några ansökningar som är bland de lägsta 30% lyfts upp och fått en ordentlig diskussion. Det har framförallt varit ansökningar där det rått stor oenighet preliminärt, t.ex. om en ledamot har rangordnat en ansökan bland de bästa, medan de andra två har rangordnat den långt ner. Alla ledamöter i beredningsgruppen kan kräva att en ansökan lyfts upp och diskuteras mer ingående under mötet.

Hur utses beredningsgruppen

NT-rådet är en grupp på 9 forskare som styr mycket av processen och bestämmer flera av reglerna. De utser först ordförande och vice ordförande för var och en av de 19 beredningsgrupperna. Under mina tre år var vice ordförande i matematikgruppen först Gunilla Kreiss (2015,2016) och sedan Jana Björn (2017). Man sitter ofta som ordförande i 3 år och jag har inte för avsikt att vara kvar 2018. Medlemmarna i beredningsgruppen föreslås av ordförande, ibland i diskussion med vice ordförande, men måste godkännas av en av forskarna i NT-rådet, som är utsedd som ansvarig observatör för beredningsgruppen. Hen sitter också med på beredningsgruppens möte.

En förändring som jag genomförde var att jag nästan uteslutande tillfrågade forskare som inte var verksamma i Sverige. I regelverket står att det måste vara minst 40%. Det gjorde jag för att minimera jävsproblematiken och jag tycker det har fungerat mycket bra. Först med detta var datalogerna, men flera beredningsgrupper följer nu efter. Det har varit lite svårare att rekrytera ledamöter när man frågar utländska forskare än vad jag tror det hade varit om jag frågat forskare verksamma i Sverige, som kanske känner större plikt att ställa upp.

Matematik är ett brett område och vi har försökt sprida för att få många olika sorters matematik representerade i beredningsgruppen. Samtidigt har jag tagit hänsyn till att vissa områden har mycket fler ansökningar än andra och det behövs fler representanter från dessa forskningsområden.

-Länk till beredningsgruppen för 2017.

Framtiden - personliga reflektioner

Matematik har flest ansökningar av alla beredningsgrupper på NT. Antalet ansökningar har ökat de senaste åren och i takt med det har också beviljandegraden sjunkit. Den budget vi har bestäms av tidigare år och förändringar sker framförallt inom omfördelningssteget bland reservlistan och det är en mycket långsam process.

Ledamöterna i beredningsgruppen har gjort ett mycket stort jobb. De har alla varit satta att bedöma 32-35 ansökningar, varav flera en bra bit utanför deras expertisområde. På det hela har ledamöterna i beredningsgruppen gjort en mycket seriöst jobb under alla dessa tre år. Jag är övertygad om att alla de som fått finansiering är väldigt duktiga forskare med mycket starka projektbeskrivningar. Många av dem som inte fått finansiering är också väldigt duktiga forskare. Det som har känts jobbigast i processen för mig är just detta att det är så många bra ansökningar som inte har kunnat finansieras.

Jag gläds åt att det kommer in så många ansökningar i matematik och att vi har så många duktiga matematiker i landet som kan vara med och konkurrera om projektbidragen. Men jag tror att vi har kommit ungefär till smärtgränsen för hur många ansökningar som en beredningsgrupp kan hantera med det här systemet. Ett förslag man ofta hör är att dela upp i tillämpad och fundamental (ren?) matematik. Jag tror det vore bättre i så fall att införa någon sorts regel t.ex att har man fått lågt betyg två år i rad får man stå över ett år innan man kan söka igen. Men en sådan förändring måste tas mycket högre upp i VRs organisation.

En viktig princip för mig är att VRs bedömningar skall stå fortsatt fria från lärosätena. Jag upplever att linjestyrningen är allt hårdare på många universitet och att man som forskare är alltmer beroende av beslut från prefekt, rektor och styrelse. Även flera externa finansiärer låter universiteten gallra fram ansökningar först. Det är viktigt att det inte blir på det sättet för VR utan att VR får fortsätta vara en fri möjlighet för alla enskilda forskare att söka pengar till den egna forskningen så oberoende av lärosäte och anställning som möjligt.

Svante Linusson