Institutionen för matematik
KTH
Avdelningen för matematik

Kursanalys för

5B1117 Matematik III för E1 och Open1, vt 2003


1. Kvantitativa data

Förväntat antal kursdeltagare var 150. Det här är första gången s.k. kontinuerlig examination har tillämpats på denna kurs för E, med möjlighet att uppnå betyget 3 genom att få godkänt på minst 5 (av totalt 7) lappskrivningar. Eftersom många äldre teknologer också ville ta vara på möjligheten till kontinuerlig examination, var det nödvändigt att utöka antalet övningsgrupper med en, så att det blev totalt 6 grupper. Dessutom behövde en av grupperna vara i en större sal, för att alla skulle rymmas. Antalet personer som deltog i minst en lappskrivning var 241, fördelat på 180 E-teknologer, 23 OPEN, 2 IT, 4 T samt 32 ospecificerade teknologer.

På tentamen vid kursens slut kunde man få betyget 3 genom att på A-delen av tentamen klara grundläggande uppgifter motsvarande de delar av kursen som man inte har klarat på lappskrivningarna, och högre betyg genom att på B-delen klara svårare uppgifter. 186 personer deltog i tentamen. Om man inkluderar de 15 personer som genom lappskrivningarna fick betyget 3 men valde att inte delta i tentamen, så fördelar sig betygen enligt följande:

Betyg Antal Procent
5 6 3
4 12 6
3 114 57
U 69 34
Summa personer: 201

Motsvarande siffror för enbart E-teknologerna (med äldre E-teknologer inkluderade) är:

Betyg Antal Procent
5 5 3
4 8 5
3 102 60
U 54 32
Summa personer: 169

Om man studerar resultaten för första årskursens E-teknologer, och inkluderar samtliga personer som har deltagit i något moment (minst en lappskrivng eller tentamen), så får man följande siffror:

Betyg Antal Procent
5 4 3
4 7 5
3 68 49
U 60 43
Summa personer: 139
I denna sista tabell inkluderar jag alltså även personer som inte har fått tillräckligt hög poäng genom lappskrivningarna för att bli godkända men som ändå inte har deltagit i tentamen. Dessa personer är 23 stycken. Därför blir andelen betyg 3 lägre och andelen underkända högre. Det är inte uppenbart vilka siffror som är mest rättvisande att jämföra med en traditionell examination.

2. Analys av kursansvarig lärare

För information om kursens upplägg hänvisar jag till kursens hemsida på www.

2.1. Schema

Jag tycker att kursens schema har varit dåligt. Kursens föreläsningar och övningar har varit koncentrerade till drygt sex veckor, avbrutna av ett uppehåll ungefär mitt i, på fyra veckor. Kursen omfattar 6p, vilket betyder att kursen skall motsvara 6 veckors heltidsstudier. Detta är dock inte möjligt mot bakgrund av att E-teknologerna parallellt med denna kurs hade en annan kurs, 2U1700 Elektroprojekt, omfattande 5p.

Vidare tycker jag inte om föreläsningspass omfattande 3 timmar. De är svåra att använda på ett förnuftigt sätt. Många studenter har också uttryckt sitt missnöje med dessa långa föreläsningspass.

Nästa år, när första årskuren läser periodlöst, kommer schemat att bli bättre, både vad gäller den tidsrymd som kursen är schemalagd på och föreläsningarnas längd. Det långa uppehållet mitt i kursen kommer däremot att finnas kvar.

2.2. Kurslitteratur

Kurslitteraturen består av två böcker:
1. E. Petermann, Analytiska metoder II, 4:e upplagan. ISBN 91-44-01457-0.
2. E. Petermann, Analytiska metoder II, Övningsbok, 2:e upplagan. ISBN 91-44-37441-0.
Jag har ingen större pricipiell invändning mot någon av dessa böcker, men båda skulle behöva revideras. Textboken innehåller en stor mängd tryckfel, i synnerhet i det nytillkomna materialet i kapitel 11. Övningsboken saknar helt uppgifter om vektoranalys. Jag skulle också gärna se en omdisposition av materialet i både text- och övningsboken, så att 2- och 3-dimensionella fallen behandlas i anslutning till varandra. En omdisposition kan naturligtvis göras i kursinnehållet även om boken tar upp de två fallen var för sig, men det vore bättre om även boken behandlade dem tillsammans. Jag har använt en del av övningsuppgifterna i Ramgards bok Vektoranalys som ett komplement till kurslitteraturen.

2.3. Examination

Kursmaterialet har varit indelat i sju "moduler", som var och en avslutades med en lappskrivning. Lappskrivningarna har omfattat 3 uppgifter, varav två på den senast behandlade modulen och en på föregående modul. Genom att inkludera ett tal från föregående modul hoppades jag kunna stimulera till ett långsiktigt lärande och minska risken för kortsiktig ytinlärning, som annars lätt förknippas med kontinuerlig examination. Jag tror att jag uppnådde avsedd verkan. Mitt intryck är att många studenter har uppnått en tillfredställande helhetssyn på ämnet.

Jag har funnit den kontinuerliga examinationen arbetskrävande och svår att administrera. Varje assistent har rättat sin egen grupps lappskrivningar, enligt riktlinjer för poängsättning som jag gav assistenterna. För att försöka minimera skillnader i rättningen mellan olika grupper har assistenterna träffats direkt efter lappskrivnigarna och påbörjat rättningen tillsammans. Ändå har jag fått en del klagomål på att olika assistenter rättar olika. Jag har också i samband med sista lappskrivningen kunnat konstatera brister i rättningen i en övningsgrupp. Om vi skall använda kontinuerlig examination igen borde man överväga andra sätt att administrera rättningen på. Det är också möjligt att jag som examinator måste slutgranska rättningen, men detta leder oundvikligen till att rättningen tar längre tid. .

Vi har under kursens gång vid upprepade tillfällen haft problem med fusk. Vid ett av tillfällena har det lett till en anmälan till disciplinnämnden. Även här bör man till nästa år ändra hur man går tillväga: Vi måste informera bättre om konsekvenserna av fusk, och förbättra rutinerna vid lappskrivnnigar så att det blir svårare att fuska, till exempel genom att styra studenternas placering i skrivsalen.

2.4. Undervisning

Föreläsningarna var välbesökta, och studenterna uppmärksamma. Jag har upplevt att studenterna har varit intresserade och aktiva. Många har uttryckt sin uppskattning, och ställt frågor eller diskuterat i rasterna eller efter föreläsningarna. Under föreläsningarna har jag varvat teori och exempel, och ibland har jag givit studenterna små uppgifter att fundera över i någon eller några minuter, dels individuellt och dels i små grupper. Genom handuppräcknnig har jag sedan utvärderat i vilken utsträckning studenterna har lyckats lösa uppgifterna och om de har förstått vad jag har gått igenom. I slutet av varje modul, inför lappskrivningarna, har jag repeterat de två senaste modulerna.

När det gäller räknestugorna har assistenterna haft stor frihet att själva tillsammans med studenterna komma fram till hur de vill använda sina timmar. Många studenter har uttryckt att de önskar fler övningstimmar, och att vill se fler genomgångna exempel.

Två av övningsgrupperna hade en speciell karaktär:
- Åke Lundins grupp fick en större sal än de övriga, och han hade också fler studenter i sin grupp. Åke har fått mycket postitiva omdömen av studenterna för sin goda pedagogik och förmåga att förklara bra.
- Magnus Aspenbergs grupp fick bli en grupp för studenter som vill jobba med mera avancerade uppgifter. En del studenter har uttryckt att denna grupp gav dem vad de ville ha.

3. Studenternas syn på kursen

Min viktigaste källa till kunskap om vad studenterna tänker om kursen har varit samtal med individuella studenter på rasterna. Studenterna har även kunnat framföra sina synpunkter genom en kursnämnd, sammansatt av 5 personer av vilka 4 var E-teknologer från årskurs 1 och en var E-teknolog från årskurs 2, och en webenkät vid kursens slut. Kursnämnden bestod av:

Här följer länkar till resultatet av webenkäten och kursnämndens utvärdering efter kursens slut.



Kursansvarig lärare
Mikael Cronhjort
16 juni 2003