18 november 1996

Läsarnas DN

Varje dygn, året runt, dör två människor på våra vägar. Under samma tid invalidiseras tio människor i trafiken; dessutom skadas ytterligare ett femtiotal. Den årliga kostnaden för trafikolyckorna uppgår till 45 miljarder kronor.

Enligt trafiksäkerhetsrådets expertgrupp skulle 85 liv sparas varje år om hastigheten i tätort sänktes till 40 km/tim. Den sänkning till 30 km/tim som Vägverket nu föreslår, kan därför förväntas ha en ännu större livräddande effekt. För bilisterna skulle en sådan reform innebära en något längre restid om dagen. Är detta verkligen ett för högt pris för att minska lidandet?

Ändå hörs invändningar från olika håll. Dessa går i huvudsak ut på att bilisterna skulle komma att nonchalera en dylik "frihetsinskränkning". Med tanke på att tre bilister av fyra struntar i att stanna vid övergångsställen är oron säkert befogad. Det finns emellertid ett mycket enkelt sätt att rejält sänka hastigheterna och öka laglydnaden: Höj upp fotgängarnas övergångsställen, så att de kommer i nivå med trottoaren. Detta fungerar i både Norge och Österrike; rimligtvis bör det fungera även i Sverige. Hur många bilister är beredda att i hög fart forcera en "länsmansrygg"?

Vad säger gatu- och fastighetsborgarrådet Annika Billström? Nog måste det väl finnas åtminstone några kronor i Dennispaketet för att ge fotgängarna en dräglig miljö? Eller är bilism med mänskligt ansikte en alltför djärv tanke för en socialdemokrat?

Claes Trygger

Stockholm