Hr Rosengren väljer den uråldriga metoden att söka misstänkliggöra motståndaren i stället för att diskutera sakfrågan. Detta är dock att göra det alltför lätt för sig. Först ett tillrättaläggande (som vanligt; det vore trevligt om hr Rosengren någon gång ville börja med att ta reda på fakta i stället för att dra förhastade slutsatser): Förbundet för Ekoparken är, till skillnad mot t.ex. Svenska Vägföreningen, en helt ideell organisation. Ingen får betalt - inte ens i form av en jullunch! - för sitt arbete. Vad så det aktuella remissvaret anbelangar utgör detta Förbundets synpunkter på Iacobaeii utredning SOU 1998:169 "Miljöstyrande vägavgifter i tätort". [http://www.math.kth.se/~trygger/Avgiftslag.html] Hr Rosengren har tidigare visat sig väl behärska konsten att leverera lösryckta och missvisande citat. Han sviker inte läsarens förväntningar i sitt senaste inlägg. Den som vill sätta sig in i vad yttrandet verkligen innehåller kan, som jag tidigare framhållit, enkelt följa länken ovan. Som en service till övriga, vilka önskar nyttja sin tid till julpyssel och annat angenämt, ges här några mer rättvisande citat: "I Stockholm hade, som tidigare nämnts, ett enigt kommunfullmäktige redan 1980 satt upp målet att antalet bilar i innerstaden skulle minskas med tjugo procent jämfört med rekordåret 1976. Några allvarligare försök att förverkliga målet gjordes inte. Andra (inhemska) beslut och uttalanden är följande: "Den fortsatta satsningen på bilismen, som trafiköverenskommelsen innebär, är inte förenlig med ett långsiktigt hållbart trafiksystem." [Miljö 2000, miljöprogram för Stockholm. Antaget av Stockholms kommunfullmäktige 18.9.95] "Massbilismen är oförenlig med Riokonferensens slutdokument Agenda 21 (1992), med EU:s plan från 1990 för stadsutveckling och med Riksdagens miljömål. Massbilismen är ohållbar." [DENNISPAKETET. En kritisk granskning. Ur Tid är Leden, 1996] "Att minska biltransportbehovet är en av de mest angelägna åtgärderna för att komma närmare målet om ett långsiktigt hållbart samhälle. Det kan ske om fler människor bor och arbetar nära kollektivtrafikens stationer och knutpunkter." [Översiktsplan Stockholm. Stadsbyggnadskontoret, 1997] "Det är uppenbart att en avsevärd volymtillväxt [av bilismen] inte är förenlig med ett bärkraftigt samhälle. [...] Om en bärkraftig utveckling eftersträvas, måste med andra ord transportvolymerna på något sätt begränsas. [...] Den övergripande slutsatsen i denna studie är att ett bärkraftigt transportsystem för Sverige, med ett något ökat fritidsresande jämfört med idag, förefaller möjligt att förverkliga till omkring år 2040. För att möjliggöra detta krävs emellertid en kraftig satsning på förbättrad teknik, samt att dagens trender med ökande transportvolymer för godstransporter, arbets-, tjänste- och inköpsresor vänds." [FÄRDER I FRAMTIDEN. Transporter i ett bärkraftigt samhälle. KFB-rapport 1997:7] "Dagens bilism, som vi känner den, är ett "icke hållbart" system. Även med andra bränslen kan inte alla länder ha en bilism som västvärldens. Lösningen ligger delvis i teknikutveckling, men också i att resa förnuftigare, effektivare och kanske mindre." [Vart leder vägen. Vägverket, sept. 1997] Under punkt 77 i den så kallade vitboken om den framtida gemensamma transportpolitiken inom EU, utgiven i december 1992, konstaterar EU-kommissionen: "Den nuvarande trafiksituationen i många stadskärnor och tätorter har snart nått sin yttersta gräns eller är nära att göra det. Ytterligare utbyggnad av väginfrastrukturen i sig kan knappast lösa problemet, hur nödvändig den än tycks vara i vissa områden." EU:s transportministrar beslöt vid ett möte i Luxemburg i juni 1993 att ställa sig bakom vitbokens idéer. Man uppmanade även kommissionen att lägga fram konkreta förslag till åtgärder, så att ministerrådet i praktisk handling kan genomföra de principer för EU:s transportpolitik, som anges i vitboken. Det kan vara av intresse att ta del av vad Per Gillbrand, tidigare motorutvecklingschef vid Saab, hade att säga hösten 1997 om bilen som transportmedel i tätort: "Vi i branschen måste tala om vad bilen är bra på och vad den inte är bra på. Det finns områden där den inte passar och områden där den är det klart bästa alternativet. Vi på Saab anser att vi inte ska tillverka stadsbilar, av det enkla skälet att bilar inte passar i innerstäderna. Där är det trängseln, snarare än avgaserna, som är problemet. Det måste vi vara ärliga nog att säga." Den entydiga slutsatsen blir att tätortsbilismen måste begränsas - för allas skull. Oenigheten gäller snarast medlen. " Längre fram i yttrandet citeras SIKA:s rapport "Storstaden och dess transporter": "De utbyggnader [till en kostnad av 40 miljarder kronor; min anm.] som antagits ske i detta scenario är omfattande. Det är svårt att tro att samtliga dessa utbyggnader skulle kunna realiseras, och ännu mindre sannolikt är det att detta skulle kunna ske inom de närmaste 10-12 åren." "Att lösa trängselproblemen i Stockholm genom utbyggnader av vägsystemet framstår alltså som orealistiskt." Den argumentation - redovisad i yttrandet över bilavgiftsutredningen - hr Rosengren talar om, kommer alltså främst från statliga och kommunala organ. Att beskylla Stockholms kommunfullmäktige och stadsbyggnadskontor, Kommunikationsforskningsberedningen, Vägverket, Statens Institut för Kommunikationsanalys, EU:s transportministrar m.fl. för lobbyverksamhet i syfte att införa framkomlighetsavgifter är mer än lovligt enfaldigt. Hur skulle det vara att i stället ta av skygglapparna och försöka acceptera fakta? Claes Trygger Östermalm