[disclaimer]


GOSSE! Rudan producerar sin egen sprit.

SPRIT ASSOCIERAS OFTAST till olika drycker som människosläktet troligtvis skulle klara sig alldeles utmärkt utan. Det finns emellertid andra varelser på denna planet som inte skulle klara sig särskilt bra utan sprit. Ett exempel är rudan, nära släkting till guldfisken, en liten och ganska oansenlig fisk som trivs bra i dammar och kärr i det svenska landskapet.
På sommaren är vattensamlingarna fyllda av godsaker i form av växt- och djurplankton, små kräftdjur och diverse vatteninsekter. Rudan passar då på att vräka i sig av detta överflöd av mat. Prcis som människan kan den lagra överskottsenergi i kroppen men inte i form av fett som vi gör, utan som glykogen, ett slags jättemolekyl hopsatt av mindre sockermolekyler.
När hösten sedan kommer och maten försvinner, kan rudan leva av sitt energiförråd. Så småningom täcks vattnet av is och snö. Det blir mörkt i vattnet och inget nytt syre kan tillföras vattenmassan. Det här är normalt inget problem i större sjöar eftersom vattenmängden är så stor och tillräckliga mängder syre finns löst i vattnet för att klara en normal vinter. I små dammar och kärr kommer däremot syrgashalten att sjunka snabbt och vattnet blir syrefritt.
Hur kan då rudan överleva?
Jo, den kan omvandla det upplagrade glykogenet till sprit (etanol) och därigenom få energi utan att äta något. De kemiska reaktioner som ligger bakom detta kräver inget syre och rudan klarar alltså att överleva i helt syrgasfria miljöer så länge den har glykogen på lager.
Blir den inte berusad? Sannolikt inte, eftersom den sprit som bildas förs med blodet till gälarna där det transporteras ut till det omgivande vattnet.

Dan Johansson, NOT-bladet nr 31 (maj 2001)