8. INT1              Integraler 1

Arbetsblad 8b: Summering


  1. Allmänna integrationsmetoder.
    • Om F'=f, kallas F en primitiv funktion till f.
    • Bestämda integralen av f över intervallet [a,b] bestäms som F(b)-F(a), där F är en primitiv funktion till f. Här måste f vara kontinuerlig i intervallet [a,b].
    • Därför behövs integrallistan, dvs en lista på de elementära funktionernas primitiva funktioner, som alltså är en omvänd version av derivatalistan.
    • Substitutionsmetoden är en omvänd version av kedjeregeln.
      Substitutionen t=t(x) fungerar om kombinationen t'(x)dx förekommer i integranden och resten av integranden är en funktion av t(x).
    • Observera fallet f'/f har den primitiva funktionen ln|f|.
    • Partiell integration är en baklängesversion av produktregeln omskriven till:
      uv'=(uv)' - u'v. Funktionerna x2 sin x och xlnx är typiska exempel på integrander där partiell integration kan användas.

  2. Integration av rationella, trigonometriska och algebraiska funktioner.
    • Rationella integrander behöver divideras om täljarens gradtal är större eller lika med nämnarens.
    • Om täljaren har lägre grad än nämnaren utförs partialbråksutveckling.
    • Nämnaren måste först faktoriseras och typen av faktorer (4 sorter finns) måste kännas igen.
    • Partialbråksutvecklingens utseende bestäms av vilka typer av faktorer som finns i nämnaren. Man använder ansatsmetoden eller ( i fallet enkla reella faktorer) handpåläggning.
    • Integreringen av de erhållna termerna i partialbråksutvecklingen skall behärskas i de olika fallen.
      Fallet med andragradspolynom i nämnaren fordrar mest arbete. Normalt blir resultatet en ln-term och en arctan-term.

    • Trigonometriska integrander övergår ofta till en rationell integrand efter substitutioner av typen t=sin x, cos x eller tan x. Trigonometriska ettan är användbar här.
    • Vissa integrander, ex.vis cosnx och sinnx , där n är ett jämnt tal, fordrar dock omformning med trigonometriska formler. Formlerna för dubbla vinkeln används ofta.

    • En algebraisk funktion innehåller rotuttryck. En vanlig situation är att man har roten ur ett förstagradsuttryck, sqrt(ax+b). Substitutionen ax+b=t2 får roten att försvinna.


  3. Generaliserade integraler
    • Det finns två sorters generaliserade integraler: De med obegränsat integrationsintervall (ex.vis [a,∞[) och de med begränsat intervall. men där integranden går mot oändligheten i intervallet (ofta i en ändpunkt).
    • Metoden att bestämma värdet på en generaliserad integral går via primitiva funktioner på vanligt sätt. Vid insättningen av den primitiva funktionsvärden får man dock i generaliserade fallet använda gränsvärden.
    • Om gränsvärdena då existerar säges den generaliserade integralen vara konvergent, annars divergent.