Ämne: | Systemteknik |
Företag: | Systecon AB |
Kontaktperson: | Tor Isdal, tor.isdal@systecon.se |
Vi har tänkt oss ett arbete som är en kombination av händelsestyrd
simulering (speglar "verkligheten" och beräknar dess kostnadseffektivitet)
statistisk hypotesprövning (datainsamling från den simulerade
"verkligheten", t.ex. felutfall, omloppstider etc) analys och
optimering med OPUS10 (med insamlade data) återkoppling som med olika
åtgärder som påverkar "verkligheten", t.ex inköp
av mer reservmateriel, omfördelning av existerande enheter, stopp
för reparationer, nya beställningspunkter etc
Intressant att studera är bl.a. hur konfidensgraden påverkar hur snabbt man kan förkasta predikterade värden (t.ex. på felintensiteter eller omloppstider) och därmed göra om optimeringen med mer korrekta "verlighetsbaserade" värden. hur ofta skall man göra optimeringen och föreslå åtgärder (Insamlade värden från verkligheten ändras ju i princip kontinuerligt) hur långt från optimum kan man ligga utan att det lönar sig att vidta åtgärder. (Åtgärder kostar pengar) Jag är övertygad om att det utöver detta dyker upp en hel del andra intressanta problemställningar. Vi söker alltså 2 teknologer som är intresserade av programmering av händelsestyrd simulering i C++, matematisk statistik, tillförlitlighetsteori och reservmaterieloptimering. Vi förutsätter också att teknologerna i stort sett är klara med alla tentor, har mycket bra betyg och kan tänka sig att fortsätta jobba med denna typ av problemställningar som konsulter på Systecon. |
Ämne: | Optimeringslära och systemteori alternativt systemteknik |
Företag: | SJ Stab Strategisk Utveckling |
Kontaktperson: | Lennart Sundström, tel 08-762 40 96, fax 08-762 40 05 |
Syftet är att undersöka kapaciteten hos en helautomatiserad
kombiterminal utrustad med system CCT PLUS för lastning/lossning av
container och växelflak på järnvägsvagn och lastbil.
Alternativa utföranden av terminalen anpassade efter trafikvolym skall
kunna undersökas. I uppgiften ingår också att utveckla
det program som styr hanteringen.
I sin enklaste form består terminalen av ett tågspår där kombitåget står under lastning/lossningen. Parallellt med tågspåret går en transferenhet som hämtar en container från tåget, kör en sträcka och placerar containern på ett tillfälligt lager, hämtar därefter en ny container att lossa från tåget alternativt en container som skall lastas från ett ställage och till tåget. När tåget är klart övergår transferenheten till att lasta/lossa de distributionsbilar som väntar eller kommer. I god tid före tågets ankomst får terminalen besked om vilka containrar som skall lossas på ankommande tåg och också var avgående containrar skall placeras på tåget. Flera tåg behandlas under dagen och ankommer/avgår efter tidtabell. Distributionsbilarna ankommer med viss spridning, men rapporterar sin ankomst med viss framförhållning. Det är känt vilka enheter de skall lämna och/eller hämta. Kapaciteten kan bl a påverkas genom det program som styr transferenhetens förflyttningar och av placeringen och utformningen av ställagen. Vid en viss volym kan det löna sig att sätta dit ytterligare en transferenhet, och vid större omsättning utöka terminalen med fler tågspår. Vi vill också testa utformningen av en relativt stor terminal för att kunna jämföra koventionella terminaler. Alternativet till CCT PLUS vid små terminaler är att använda gaffeltruck som antingen följer med tåget eller finns på terminalen. |
Ämne: | Optimeringslära och systemteori |
Företag: | ABB Industrial Systems |
Kontaktperson: | Prof. Anders Lindquist, tel 08-790 7180, email alq@math.kth.se, Mattias Nordin, tel 021-340527, mattias.c.nordin@seisy.mail.abb.com |
Tillämpa några av avdelnings nya forskningsresultate avseende ¨ Optimal Universal Regulators (OUR)¨ på ett varvtalsreglerat 2-masse system. Syftet är att dämpa de störningar av typen "interharmonic disturbances", som uppstår i strömriktaren, genom varvtalsåterkoppling. Parametrar tas från utrustning som finns i ABB ISYs laboratorium, så att de kan provas där. Examensarbetet delas upp i följande delar:
Ett yttterligare bra resultat är att man utifrån detta arbete kan designa om strömriktaren, så att en "överdesign" med onödigt stor reaktor eller 12-puls i stället för 6-puls inte behöver göras. Arbetete är lämpligt för en eller två studenter. Med två studenter blir en större del praktiska prov i laboratoriet. ABB kan ställa upp med sedvanlig ersättning. |