[an error occurred while processing this directive]


Kungl Tekniska högskolan / Optimeringslära och systemteori /

[an error occurred while processing this directive]This is a printer-friendly version of (none)



Kompetensinriktningen i Systemteknik

Här finns en länk till de gamla hemsidorna. Ta en titt där under tiden de nya fräscha uppdateras.



Nedan kommer den nya sidan byggas upp.
Kompetensinriktningen i systemteknik ges av avdelningen för optimeringslära och systemteori. Vi kommer att samla information om kompetensinriktningen här.

Obligatoriska kurser:


SF2863 Systemteknik, (Period 2)
(Obligatorisk inom Aerospaceprogrammet)

SF1841 Optimization (Period 3)
(för de som inte läst SF1861 Optimeringslära)
EL2520 Reglerteknik, fortsättningskurs (Period 4)
SF2852 Optimal styrteori (Period 4)

Valfria kurser:


EL2450 Hybrida och inbyggda reglersystem (Period 3)
SF2832 Matematisk Systemteori (Period 3)
SF2822 Tillämpad ickelinjär optimering (Period 4)
SF2937 Tillförlitlighetsteori (Period 1)
SF2812 Tillämpad linjär optimering (Period 1)
EL2620 Olinjär reglering (Period 2)

Kompetensinriktning i systemteknik

Kompetensinriktningen i systemteknik utbildar civilingenjörer med inriktning mot tillämpad matematik, datalogi och ekonomi. Kompetensinriktningen är öppen för studenter från ingångarna T (farkostteknik) och M (maskinteknik).

Målsättning

Kompetensinriktning för systemteknik utbildar civilingenjörer med inriktning mot tillämpad matematik, datalogi och ekonomi.

Utbildningen har som målsättning att ge

  • kunskaper om kvantitativa metoder för analys och optimering av komplexa, främst tekniska system,
  • ökad förståelse av hur ett systems egenskaper kan bero på dess komponeter och dessas interaktion,
  • för att kunna
  • deltaga vid utveckling och/eller upphandling av system av skiftande slag.
  • Utbildningsbeskrivning

    Dagens tekniska produkter är allt oftare system, dvs sammansatta av samverkande komponenter. Det är dessutom något av svensk industris speciella kompetens att konstruera, producera och driva komplexa tekniska system, expempelvis ubåtar, mobiltelesystem och kraftöverföringssystem.

    Kompetensinriktningen i Systemteknik ger dels en metodarsenal för analys och optimering av komplexa system, dels en viss träning i sådan analys när det gäller att avväga resurstilldelning till olika komponenter mot systemprestanda. Ett centralt verktyg är därvid LCC, eller life cycle cost, som varit styrande vid exempelvis upphandlingen av snabbtåget X2000. De centrala metodämnena på inriktningen är av karaktären tillämpad matematik, ekonomi och informationsbehandling. Då dessa ämnen inte vänder sig mot något speciellt tillämpningsområde, ska studenten välja kurser från något sådant.

    Arbetsmarknad

    Systemteknikinriktningens metodmässiga karaktär, med tonvikt på analys, ekonomi och informationsbehandling, gör att studenten inte blir bunden till något specifikt teknikområde. De färdiga civilingenjörerna sprids också över alla brancher, från flygbolag och försvarsindustri till informationsteknologi och företagsekonomisk konsulting. Härigenom har systemingenjören inte varit så känslig för svackor i efterfrågan samt kunna orientera sig mot expansiva brancher.

    Några av de vanligaste arbetsplatserna för utexaminerade från systeminriktningen är dels stora företag såsom Ericson, ABB, SAS, Saab-Scania och Telia, dels mindre företag såsom konsultföretagen Andersen Consulting, Cap Gemini och CTG. Naturligtvis finns det också många ``systemare'' som också arbetar på andra stora och små organisationer. Det är heller inte ovanligt att systemare fortsätter med doktorandstudier på KTH.

    Den typiska karriärvägen för systemare, och kanske för alla civilingenjörer, är att man efter ``inskolning'' i företaget börjar arbeta med något projekt, varefter man avancerar till projektledare och därefter övergår till ledningsuppgifter. Härvid kommer systemarens problem- och metodinriktade utbildning och dess övergripande systemsyn väl till pass.


    Optimeringslära och systemteori, KTH
    Ulf Brännlund, e-post