Kursanalys :  SF1625-Matematik för CMIEL1 och CINTE1 

Kursen värderas till 7,5 hp och ges i period 3.
Kursanalysen består av tre delar:
  1. Kvantitativa data .
  2. Analys av ansvarig lärare .
  3. Studenternas syn på kursen .
  4. förslag inför nästa kursomgång .
Kvantitativa data


Moment TEN1 TEN2
Momentdatum 2009-03-01 2009-06-03
Civilingenjörsutb i microelektronik: CMIEL1
 
Antal  tenterande
 38
Antal godkända
24 ca 63%
Antal underkända 14 ca37%
Civilingenjörsutb i informationsteknik: CINTE1

 
Antal  tenterande 55
Antal godkända
39 ca 71%
Antal underkända 16 ca 29%
Analys av ansvarig lärare
Kursinnehåll
Kursen behandlar i huvudsak differential-kalkyl och integral-kalkyl i en variabel, men också en del om speciella funktioner, såsom exponential-funktionen och dess invers - logaritm-funktionen - och de trigono-metriska funktionerna och deras inverser. Begrepps-mässigt är det mesta bekant från gymnasiet - derivator läser man i C-kursen, integraler i D-kursen, och de trigono-metriska funktionerna, exponential-funktionen och logaritmer läser man också om i C- och D-kurserna; differential-ekvationer finns i E-kursen. Taylors formel och L'Hospitals regel är däremot nya.Detta gäller även i viss mån serier. Framställningen här är givetvis mer stringent än i gymnasiet, både när det gäller definitioner av begrepp och härledningen av resultat ("satser"). Dessutom går vi betydligt längre när det gäller beräknings-metoder.

 Kurslitteratur 
Arne Persson och Lars-Christer Böiers, Analys i en variabel, 2:a upplagan. Studentlitteratur (2001) ( ISBN. 91-44-02056-2) eller senaste upplagan.
Övningar i analys i en variabel, 5:e upplagan. Lunds tekniska högskola/KFS förlag (2007).
Omfångsmässigt passar böckerna kursen bra. 
Analys i en variabel är en välorganiserad bok som går rakt på sak. Detta ger boken ett ganska kompakt intryck. Boken är ambitiös i sitt innehåll och använder ett matematiskt framställningssätt som många nya teknologer är ovana vid.
 
Undervisning
Undervisningen på kursen är fördelad på 50 timmar föreläsningar, 25 timmar övningar. Vidare är  kursen uppdelad i fyra moduler
Föreläsning: Genomgång av centrala begrepp och tekniker, samt tips och allmän information om kursen. Alla administrativa frågor, om examination och dylikt, avhandlas här.
Övningar:Lärarledda övningar och studentarbete. Kursens fyra kontrollskrivningar ges också på övningstid.

Examination

Kontrollskrivningar
  Varje kursmodul avslutades med en kontrollskrivning dvs vi hade  fyra kontrollskrivningar under kursens gång . Varje kontrollskrivning bestod av tre uppgifter av problemtyp à 3 poäng som skulle lösas på 60 minuter och godkänt gavs vid 5 poäng av maximalt 9 poäng. Är man godkänd i KS nr x,  1≤x≤4 hoppar man över tal x =tillgodoräknar tal x på tentamen.
 Tanken med kontrollskrivningarna var att dels att hålla uppe ett tempo så att de inte hamnar på efterkälken, dels att skapa samma stressade situation som vid en tentamen och på så sätt förbereda dem inför tentan.

 Tentamen
Tentamen bestod av 8 uppgifter. Vissa problemtal var lite av standardtal som övade problemlösning  och krävde att  teknologerna hade följt med i kursen .

Genomförande via Pedagogiska mål

En typisk föreläsning började med att jag kort repeterade det väsentliga från förra föreläsningen och förklarade dagens föreläsning.Sedan varvades teori och exempel.Vid några tillfällen demonstrerade jag hur man kan använda MATLAB för att öka förståelse för dagensföreläsning. Studenterna fick själva öva med mig hur man kan lösa andra typiska övningar av tillämpningskaraktär och förberedas  till matlab-/ Java-laborationer son skulle göras för att få ytterliggare bonus poäng till tentamen
Som helhet upplever jag att föreläsningarna fungerade bra. 

  Öviningar: 25 h
Kompletterande genomgångar, lärarledda övningar och studentarbete.

SLAS med läxor
Till varje föreläsning finns en läxa bestående av  ett visst antal tal som täcker syftet med vad görs under föreläsningen Dessa sammanstält i modul-läxa.
 Ur varje  modul-laxa kommer tre obetydligt ändrade tal att väljas för motsvarande KS.
För att kunna klara läxorna och därmed KSarna samt tentan krävs100% närvaro på föreläsningarna och inläsning av kursboken.
  MATLAB/ JAVA-laborationer
MATLAB har eleverna läst i IF1611 Ingenjörsmetodik (MAP) . Den här kunskapen om MATLAB behöver kontinuitet.
Syfte med datorlaborationer
En del av arbetet med läxorna går ut på att lösa vissa uppgifter i övningsboken  och sedan utnyttja dator för att öka förståelsen.
Avsikten med datorlaborationer är att de inte skall vara betungande men lärorika.
 I den skriftliga rapporten  skall gruppen förklara sina resultat både matematiskt och fysikaliskt. Under hela utbildningen är det tänkt att du skall använda MATLAB som räkneverktyg, dessutom används programmet av allt fler företag så den tid du nu ägnar åt att lära dig grunderna är väl använd. För att övningarna skall kunna ge bestående kunskap krävs att du arbetar aktivt och medvetet med dem.
 
 För den här omgången hela 30 grupper genomförde sina laborationer och kunde tillgodo sig "välförtjänta" 2 bonuspoäng.

Studenternas syn på kursen 

Vi hade  en diskution om kursen kontinuerligt under föreläsningstid. CMIEL1/CINTE1-teknologer verkar ha svårt att utvärdera kursen via  institutionens hemsida . 
Jag har skrivit och delat ut under sista veckan en enkät för att kursvärdera SF1625 matematik, som sammanfattades av kusvärderaren (bilaga 2)
Mitt intryck är att de flesta teknologerna är nöjda med kursen, även om det finns en del invändningar, t.ex 
Smartboard.  Mest uppskattat  blev föreläsningsanteckningar och innehållet av kursens hemsida
Annars vill jag hänvisa till de utvärderingar som gjorts för att få en bättre bild av teknologernas syn ()

Förändringar inför nästa kursomgång

   En ny form av undevisning som tilltalar teknologerna att arbeta kontinuerligt med kursen teoretiskt och  praktiskt . Detta förslag använder sig av SLAS med läxor, kontrollskrivningar och Matlabövnigar
Matematiken är full av intressanta och fängslande problem. Vår viktigaste uppgift som matematiklärare är troligen att leda våra elever till insikt om detta. men den upppgiften är inte alltid lätt, ty även om vi själva uppskattar ämnet helt oberoende av dess stora användbahet, vill många av våra elever se en omedelbar praktisk nytta av sina kunskaper. Tyvärr är det mycket svårt att presentera vettiga matematiska tillämpningar för elever utan tillräckliga kunskaper i ämnet. Detta betyder att för att kunna bekanta sig med intressanta användningsområden måste man gå igenom en ordentlig skolning i matematik under en tid då läraren inte kan prestera några övertygande bevis på nyttan av det som eleverna måste lära sig. Men motivationen är mycket viktigt och praktiska exempel kan hjälpa till att skapa den.

Inga klassiska matematiska övningar : dessa ersättes med Matteverkstad som består av SLAS med läxor, matte jour och  MATLAB övningar. Dessa hålls av SLAS och MATLABs faddrar (ME/IT studenter som går högst i tvåan).
Tanken är så många som möjligt klarar kraven på kursen utan att tentera. SLAS övar att arbeta den teoritiska delen för att klara KS medan MATLAB övningarna hjälper att utnyttja dator för att öka förståelsen. Mattejouren i Kista för de behövliga.

Ansvarig Lärare: Karim Daho