Kursanalys : SF1625-Matematik för CMIEL1 och
CINTE1
Kursen värderas till 7,5 hp och ges i period 3.
Kursanalysen består av tre delar:
- Kvantitativa data .
- Analys av ansvarig lärare .
- Studenternas
syn på kursen .
- förslag
inför nästa
kursomgång .
Kvantitativa
data
Moment |
TEN1 |
TEN2 |
Momentdatum |
2008-03-10 |
2008-06-04 |
Civilingenjörsutb i
microelektronik: CMIEL1
|
|
|
Antal tenterande
|
36
|
|
Antal godkända
|
24 |
|
Antal underkända |
12
|
|
Civilingenjörsutb i
informationsteknik: CINTE1
|
|
|
|
Antal tenterande |
63
|
|
Antal godkända
|
30
|
|
Antal underkända |
33
|
|
|
Analys
av ansvarig lärare
Kursinnehåll
Kursen behandlar i huvudsak differential-kalkyl och integral-kalkyl i
en variabel, men också en del om speciella funktioner,
såsom exponential-funktionen och dess
invers - logaritm-funktionen - och de trigono-metriska funktionerna och
deras inverser.
Begrepps-mässigt är det mesta bekant från gymnasiet -
derivator läser man i C-kursen, integraler
i D-kursen, och de trigono-metriska funktionerna,
exponential-funktionen och logaritmer läser man
också om i C- och D-kurserna; differential-ekvationer finns i
E-kursen. Taylors formel och
L'Hospitals
regel är däremot nya.Detta gäller även i viss
mån
serier. Framställningen här är givetvis mer stringent
än i
gymnasiet, både när det gäller definitioner av begrepp
och härledningen av resultat ("satser"). Dessutom går
vi betydligt längre när det gäller
beräknings-metoder.
Kurslitteratur
Arne Persson och Lars-Christer Böiers, Analys i en
variabel, 2:a upplagan. Studentlitteratur (2001) ( ISBN. 91-44-02056-2)
eller senaste upplagan.
Övningar i analys i en variabel, 5:e upplagan. Lunds
tekniska högskola/KFS förlag (2007).
Omfångsmässigt passar böckerna kursen
bra.
Analys i en variabel är en välorganiserad bok som går
rakt på sak. Detta ger boken ett ganska kompakt intryck. Boken
är ambitiös i sitt
innehåll
och använder ett matematiskt framställningssätt som
många nya teknologer är ovana vid.
Undervisning
Undervisningen på kursen
är fördelad på 50 timmar föreläsningar, 25
timmar övningar. Vidare är kursen uppdelad i
fyra moduler
Föreläsning:
Genomgång av centrala begrepp och tekniker, samt tips och
allmän information om kursen. Alla administrativa frågor, om
examination och dylikt, avhandlas här.
Övningar:Lärarledda
övningar och studentarbete. Kursens fyra kontrollskrivningar ges
också på övningstid.
Examination
Kontrollskrivningar
Varje kursmodul avslutades med en kontrollskrivning dvs vi hade
fyra kontrollskrivningar under
kursens gång . Varje kontrollskrivning bestod av tre uppgifter av
problemtyp à 3 poäng som skulle lösas på 60
minuter och godkänt gavs
vid 5 poäng av maximalt 9 poäng. Är man godkänd i
KS nr x, 1≤x≤4 hoppar man över tal x
=tillgodoräknar tal x på tentamen.
Tanken med kontrollskrivningarna var att dels att
hålla uppe ett tempo så att de inte hamnar på
efterkälken, dels att skapa samma stressade situation som
vid en tentamen och på så sätt förbereda dem
inför tentan.
Tentamen
Tentamen bestod av 8 uppgifter. Vissa problemtal var lite av
standardtal som övade problemlösning
och krävde att teknologerna hade följt med i kursen .
Genomförande via Pedagogiska
mål
Föreläsningarna+
lektioner: 50 h+25h
En typisk föreläsning började med att jag kort
repeterade det väsentliga från förra
föreläsningen och förklarade dagens
föreläsning.Sedan varvades teori och exempel.Vid några
tillfällen demonstrerade jag hur man kan använda MATLAB
för att öka förståelse för
dagens föreläsning. Studenterna fick själva öva med
mig hur man kan lösa andra typiska övningar av
tillämpningskaraktär och förberedas till matlab-/
JAva-laborationer som skulle göras för att få
ytterliggare bonuspoäng till tentamen
Som helhet upplever jag att föreläsningarna fungerade
bra.
Övningarna:
25 h
På en speciell sal satt teknologerna enskilt eller i grupp och
räknade efter att en SLAS fadder har demonstrerat ett till
två tal
på tavlan.
Tanken att dels de fick
hjälp som de inte kunde få under en föreläsning,
dels skapa en vana att sitta och räkna på egen hand.
De fungerade bra tack vore SLAS-metoden( som genomfördes se nedan), medan andra fick
gå till de andra salar där övningslärarna
demonstrerade övningarna övningarna på klassiskt
sätt
SLAS : 12h
(se
vad teknologerna tycker om SLAS=
bilaga1)
Studenter Lär Av Studenter= mycket uppskattad
Dela eleverna i homogena grupper av högst fyra elever
och låta dessa lösa en uppgift tillsammans under ledning av
en fadder (som går högst i tvåan).
Faddern skall inte lösa uppgiften men hjälper via att
uppmuntra eleverna att kolla kursboken,
föreläsningsanteckningar, osv.... Varje fadder får
högst 16 elever dvs 4 homogena grupper.
Varje grupp får olika uppgifter. När en grupp är
färdig skall gruppen demonstrera sitt lösningsförslag
på tavlan medan övriga grupper skall uppmuntras av faddern
att komma med frågor till den grupp som demonstrerar sitt
lösningsförslag.
Den grupp som demonstrerar sitt lösningsförslag är
lärare åt andra grupper.
Fadderns roll är att kolla att allt går rät till, t ex
alla i gruppen skall vara aktiva och delta vid
lösningsdemonstrationen. Varje grupp skall demonstrera sitt
lösningsförslag.
Om tiden inte räcker till (under passet) så skall grupperna
förtsätta att demonstrera sina
lösningsförslag själva för övriga, ev. utan
fadder.
MATLAB/
JAVA-laborationer
MATLAB har eleverna läst i IF1611 Ingenjörsmetodik
(MAP) . Den här kunskapen om MATLAB behöver kontinuitet.
Så är används MATLAB:
Observera detta är en kurs
i matematik och inte i matlab/java.
Förklara era resultat både matematiskt och fysikaliskt.
Under hela utbildningen är det tänkt att du skall
använda MATLAB som räkneverktyg, dessutom används
programmet av allt fler företag så den tid du nu ägnar
åt att lära dig grunderna är väl använd.
För att övningarna skall kunna ge bestående kunskap
krävs att du arbetar aktivt och medvetet med dem. Matlab-filer
skall alltid anges med resultat som följer efter. OBS! Att
redovisningen för varje uppgift skall följa
följande steg
1) Skriv ner uppgiften
2) Lös uppgiten matematisk
3) Använd MATLAB endast
för att utföra räkningarna
ochev rita figur, där MATLAB koder skall anges (gärna
förklaras)
4) Förklara din
lösning med ord (t.ex hur kom du fram
till resultatet ,vad du har lärt dig av uppgiften etc..)
Det ingår även i
detta kursmoment att vaje projektgrupp
skall granska en annan grupps arbete och "opponera" på projektet
vid den muntliga redovisningen, den muntliga presentationerna skall
vara vara ca 15-20 minuter per grupp
Studenternas syn på
kursen
Vi hade en diskution om kursen kontinuerligt under
föreläsningstid. CMIEL1/CINTE1-teknologer verkar ha
svårt att
utvärdera kursen via institutionens hemsida .
Jag har skrivit och delat ut under sista veckan en enkät
för att kursvärdera SF1625 matematik, som sammanfattades av
kusvärderaren (bilaga 2)
Mitt intryck är att
de flesta teknologerna är nöjda med
kursen, även om det finns en del invändningar, t.ex
Smartboard.
Mest uppskattat blev föreläsningsanteckningar
och innehållet av kursens hemsida
Annars vill jag hänvisa
till de utvärderingar som gjorts
för att få en bättre bild av teknologernas
syn (bilaga 2)
Förändringar inför
nästa kursomgång
En ny form av undevisning som tilltalar teknologerna att arbeta
kontinuerligt med kursen teoretiskt och praktiskt
. Detta förslag använder sig av
SLAS, kontrollskrivningar och Matlabövnigar
Matematiken är full av
intressanta och fängslande problem. Vår viktigaste uppgift
som matematiklärare är troligen att leda våra elever
till insikt om detta. men den upppgiften är inte alltid lätt,
ty även om vi själva uppskattar ämnet helt oberoende av
dess stora användbahet, vill många av våra elever se
en omedelbar praktisk nytta av sina kunskaper. Tyvärr är det
mycket svårt att presentera vettiga matematiska
tillämpningar för elever utan tillräckliga kunskaper i
ämnet. Detta betyder att för att kunna bekanta sig med
intressanta användningsområden måste man gå
igenom en ordentlig skolning i matematik under en tid då
läraren inte kan prestera några övertygande bevis
på nyttan av det som eleverna måste lära sig. Men
motivationen är mycket viktigt och praktiska exempel kan
hjälpa till att skapa den.
Under föreläsningarna blir 50 % teori och 50 %
dator-tillämpningar under min ledning
1) Inga klassiska matematiska övningar : dessa
ersättes med Matteverkstad som består av SLAS, matte jour
och MATLAB övningar. Dessa
hålls av SLAS och MATLABs faddrar (ME/IT studenter som går
högst i tvåan). De kommer att utbildas av mig precis som
SLAS faddrarna.
2) Vi kommer att ha 2-3 laborationer med redovisning
via opponering som hittills.
3) Vi kommer att ha 4 KS för den matematiska
delen.
4) De som klarar 4 KS+2 laborationer får betyg
E ( godkänt)
5) De som klarar mer får bonuspoäng
för att förbättra betyget.
Tanken är så många som möjligt klarar kraven
på kursen utan att tentera. SLAS övar att arbeta den
teoritiska delen för att klara KS medan MATLAB
övningarna
hjälper att klara den tillämpade delen=Data laborationer.
Mattejouren i Kista för de behövliga.
Ansvarig Lärare: Karim Daho
|