Kurs   SF2719   6hp                                  Matematikens historia
Examinator   Lars Svensson   7908052   larses@kth.se


SENASTE NYTT: Här kommer mer info om vad som ännu saknas för att bli godkänd: Många har ännu icke lämnat in en A4 för varje missad föreläsning. Du som missade teknologföredrag skall lämna in en A4 om den uppsats Du läst, som en recension, ett sammandrag eller en kritisk utvärdering av den uppsatsen. En del har icke lämnat in en rättad och förbättrad version två av sin uppsats. Nästan alla har fått sin uppsats i version två godkänd men många har ännu icke "betat av" sina missade Fx eller Sy (se nedan under *#*PLANERING).

Följande uppsats i **version ett** FINNS att hämta i Studentexpeditionen ( öppettider) vid matematiska institutionen:

---


ÄLDRE RADER och nyheter: För att få kursen inregistrerad skall Du fullfölja nästa mening:
Den som ännu icke lagt upp sig uppsats på den plats Nils B. har skapat ombedes än en gång göra detta.

Nu har jag läst version ett av alla på papper inlämnade uppsatser.
I brådskande fall kontakta examinator.

Det är INGEN NYHET att jag har suttit och läst Era uppsatser -- roligt! -- men det har tagit tid.
--- När Du lämnar in den förbättrade version två av Din uppsats, så måste version ett också lämnas in tillsammans med eventuella ark med mina förslag till ändringar.
Alla mina kommentarer till Era uppsatser är menade i positiv riktning, som *konstruktiv* kritik för att göra uppsatsen bättre.
Alla i uppsatsen nämnda och citerade verk bör finnas med i referenslistan, inklusive verkens originaltitlar och originalår.
Citat skall återges på originalspråk och/eller på svenska.

Följande uppsatser i version ett FANNS att hämta i Studentexpeditionen:
Mikael A., Rabi, Daniel Bå., Erik C., Kamran, Leif H., Emma J., Malin J., Secil, Joakim N., Caroline P., Malin S., Linnea.

Några uppsatser har ännu icke kommit in till mig på A4.

Den som är frånvarande vid en SF (se nedan) skall närläsa en teknologuppsats, kanske från just den dagen, som Jockum väljer.
--- Skriv ett kort ebrev till mig så svarar jag om vad Du bör läsa för uppsats/uppsatser.

Nils B. har skapat plats på nätet där uppsatserna kan läggas upp.

Om Ni vill ytterligare rådgöra om ämnesval o/e litteratur:
Kontakta antingen examinator (se ovan) eller skriv ebrev till Jockum (se nedan).
---------------------------------------------------------------------------
Glöm *inte* klicka på ordet Linköping nedan för att se en tvåsidig litteraturlista.
Allmänna, bra verk på denna Linköpingslista är t ex Bell, Boyer, Cajori, Hall, Hollingdale, Kline, Struik, och speciellt:

J. Newman, SIGMA. En matematikens kulturhistoria. Sex band.

Helt fantastisk tycker jag följande bok är:
Ph. J. Davis & R. Hersch, The mathematical experience.
---------------------------------------------------------------------------
( OBS. Skriv ej likhetstecknet = i Era uppsatser om det bara gäller ungefärligt.
Skriv istället likhetstecken med en liten punkt *ovanför*
eller det vågiga ungefärliga likhetstecknet som betyder "är ungefär lika med". Annars kan jag inte läsa. )

Uppsatsen skall riktas till Era studiekamrater i årskurs 4 (precis som föredraget).

Tack för utkast och dispositioner till uppsats. Jag hoppats alla fått muntlig eller skriftlig kommentar.
Några verkar hamna på liknande ämnen: då måste Ni träffas och avgränsa Era uppsatser så att Ni skriver så mycket som möjligt om olika saker.

Disposition till uppsatser i matematikhistoria emottages helst i samband med undervisningen. Annars kan Ni lägga en A4 (handskriven går bra) i den gröna brevlådan inomhus i aulan utanför studentexpeditionen, Lindstedtsvägen 25, plan 5, med texten Inlämningsuppgifter, meddelanden till lärare. Glöm inte skriva Ditt och mitt namn på pappret.

Här är kursens uppdaterade schema.

Föreläsare Jockum Aniansson \\\ jockum@kth.se
Examinator Lars Svensson \\\ larses@kth.se
Kursbeskrivning Kursen behandlar matematikens utveckling från antiken fram till våra dagar.
Framställningen kommer inte att vara helt kronologisk.  Vi kommer att följa ett antal teman eller röda trådar.
Sådana är exampelvis:
- Talbegreppets väg från antal via komplexa tal till dagens abstrakta talbegrepp.
-Geometrin från Euklides till senare icke-euklidiska geometrier.
-Logiken från Aristoteles till Gödel.
Dessa "röda trådar" löper omlott som fibrerna i ett rep, så de går naturligtvis inte att isolera från varandra.
Målsättning Vår förhoppning med kursen är att ge en ökad förståelse för hur krokig  och besvärlig den flertusenåriga matematiska utvecklingen har varit.
Detta  är ovärdeligt för att förstå vår tid och för att  klarare se de svårigheter som våra  studenter står inför då de på kort tid skall lära sig begrepp och tekniker som det ibland tagit tusentals år att utveckla.  Detta har ofta varit en mycket smärtsam och ibland delvis förvirrad process.
Matematiken är en av mänsklighetens mest storslagna och imponerande intellektuella skapelser. Den visar inga tecken på att stagnera, utan är tvärtom mer levande nu än någonsin tidigare i historien.  Den har fortsatt att påverka människans kultur på ett djupgående sätt. Allt fler vetenskapsområden tar till sig matematiska tänkesätt, och datorutvecklingen har gett oss ofantligt större möjligheter att använda matematiken praktiskt.  Allt detta syftar kursen att ge insikter i.
Kurslitteratur Victor J. Katz, A History of Mathematics, brief edition, 560 sidor, 2004, Pearson Education, Addison Wesley, finns i Kårbokhandeln.
Den UTFÖRLIGARE boken, med fler bilder, kostar enligt uppgift endast circa 60 kronor mer:
Victor J. Katz, A history of mathematics, third edition, circa 900 sidor.
Dessutom kommer ytterligare tips att ges för fördjupning i specifika delar av ämnet.
Bibliotek 1) Matematiska institutionens "eget" bibliotek, i regel öppet till klo 16 med lunchstängt klo 12.30 - 13.30.
2) Huvudbiblioteket KTHB.
3) Matematiska institutionen, SU, Kräftriket, har ett jättefint bibliotek. Bibliotekarien Barbro F. arbetar
i stort sett måndag - torsdag klo 9 - 16 förutom ev . lunchrast. Dit är Ni också välkomna / / barbrof snabel-a math.su.se
Examination För att bli godkänd skall var och en skriva en uppsats motsvarande minst 15 maskinskrivna sidor samt hålla ett föredrag om minst 20 minuter över detta ämne. Anmälan om när föredraget skall hållas måste vara inne före påsk. (Titeln behöver inte vara klar då.) Uppsatsen skall sedan lämnas in senast tio dagar före föredraget. Vi reserverar preliminärt åtta dubbeltimmar för studentföredragen (beroende på hur många som deltager i kursen). Börja med att läsa uti Katz. Botanisera sedan bland de referenser som Katz ger. En del av uppsatsen får GÄRNA bestå av lösningar till de problem som återfinns i slutet av kursboken. Innan Du börjar skall Du lämna in en disposition på en A4 (handskriven går bra). Föreläsaren (och Mat. Inst:s bibliotekarie) hjälper gärna till med att söka lämpliga referenser. Laengst ned paa detta kurs-PM finns en del foerslag paa uppsatsaemnen.
Närvaro Den som är frånvarande under en lektion skall lämna in en sammanfattning AV MATERIAL FRÅN Katz på en maskinskriven sida om ett ämne som ansluter till dagens tema.
Officiell kurssida hittas här

Några länkar: Förra kursen SF2711 Mat.hist. för CL5.
Mat.hist. vid andra lärosäten: Uppsala / / / Linköping < < där det finns en utförlig LITTERATURLISTA. ______________________________________________________________

*#*PLANERING mars-maj 2009

16 mars, F1: Katz sid. 1 - 66, Egypten, Mesopotamien, Hellas t o m Euklides.
17 mars, F2: Kort översikt över delar av kursen.
19 mars, F3: Mer översiktligt, som kunde ge uppslag till uppsatser, såsom Hamiltons kvaternioner, nolldelare såsom nilpotenta matriser, Eulers bevis för att antalet primtal är oändligt, något om matematik i den teoretiska fysiken.
24 mars, F4: Katz sid. 67 - 89, fra Arkhimedes till Ptolemaios.
26 mars, F5: Katz sid. 89 - 145, mer Ptolemios; Diofantos, kinesiska restsatsen, Brahmagupta.
31 mars, F6: Katz sid. 145 - 222, t o m Cardano och Ferrari.
2 april, F7: Katz sid. 222 - 237
14 april, F8: Katz sid. 237 - 260
16 april, F9: Algebra och Geometri: Descartes och Fermat, Katz sid. 260 - 270; Grassmann (Katz sid. 485 - 488 täcker inte föreläsningen)

28 april, S1 = Studentföredrag, omgång ett.
4 maj, S2 (omgång 2)
5 maj, S3
6 maj, S4
7 maj, S5
11 maj, S6
12 maj, S7
13 maj klo 8-10, S8
13 maj, klo 10-12, S9
19 maj, F10: Bezouts sats; juliansk versus gregoriansk kalender under mer än 300 år; hur Fourier löste den endimensionella värmeledningsekvationen med antingen Fourierserier eller Fouriertransform; Katz sid 440-444, 452-455
______________________________________________________________

Olika ämnesförslag för uppsatser ( # = upptaget ; listan växer sakta men säkert):

# Harmonilära, skalor, taktarter.

# Trigonometriska funktioner från Ptolemaios till våra dagar.

# Koordinatsystemen - hur "föddes" de?
Varför tog det så lång tid från Apollonios (och hans kägelsnitt) till Descartes' "kartesiska" koordinater?
När infördes andra koordinatsystem än de rätvinkliga? När infördes "kroklinjiga" koordinatsystem "på allvar"?

Detta ämne är nära släkt med följande (kanske t o m oskiljbart?):

I och med införandet av kartesiska koordinater i två och tre dimensioner och med det komplexa talplanet så har vi i den analytiska geometrin en relativ enkel och generell metod att bevisa nästan alla geometriska satser från den äldre matematiken före Descartes. Hur mycket "enklare" blev bevisen? *Finns det* några gamla "godingar", några vackra geometriska satser, vars gamla geometriska bevis fortfarande är mycket elegantare än våra moderna koordinatberoende (fula?) bevis?

# Hur foeddes logaritmerna, och i vilken ordning? Varfoer kom inte den "naturliga" logaritmen foerst?
AEr den inte "naturlig" om den nu kom "sist"?

# Från astronomins historia: geocentrisk vs. heliocentrisk världsbild.

# Kepler

# Hur presenterade Leibniz själv sina epokgoerande utmaerkta beteckningar foer derivata, integral, mm ?

# Hur foerklädde Newton sina (fluxions)bevis i geometriska termer och varför?

# Leonhard Euler skrev många brev till en tysk prinsessa i vilka han förklarade matematik. Hur lade han fram ämnet? Var han pedagogisk?

# Euler skrev flera läroböcker i analys. De är fortfarande läsvärda. Hur motiverade han * t ex * sina berömda formler för cos, sin och exp av imaginärt argument?

Lagrange

# Komplexa tal.

# Gauss och aritmetik.

# Ringar via Gaussiska heltal, fram till Emmy Noether.

# Diskret sannolikhetslära och kombinatorik.

Hur presenterade Fourier själv sina "Fourierserier"?

Hur infördes Fouriertransformen i början?

Hyperkomplexa tal såsom kvaternioner och Cayleytal.

# Hur föddes matriskalkylen i mitten av adertonhundratalet? Cayley, Hamilton, Sylvester.

# Mat. statistiks historia.

# Ingenjör Oliver Heavisides kalkyl som liknar Laplacetransformen.

Lorentztransformationerna applicerade på Maxwells ekvationer.

# Måtteori och Lebesgueintegralen.

# Elliptiska kurvor.

# Russells paradox, före och efter.

# Krypto.

# Fraktaler.


Mycket Nöje! / Jockum och Lasse
_________________________________________________

Preliminär föredragningslista (kontakta mig om Ni tror det står fel här nedan):

Tisdag 28/4: Nils B. Niklas L., Christoffer.
_________________________________________________

Måndag 4 maj: Ida, Anders L., Fredrik H., Tor.

Tisdag 5/5: Jenny S., Mikael B.

Onsdag 6/5: Tobias W., Erik C., Joen.

Torsdag 7/5: Leif H., Malin S., Sebastian.
_________________________________________________

Måndag 11/5: Mikael R., Caroline P., Linnea T. , Emma H.

Tisdag 12 maj klo 15: Malin J., Micke A., Joakim, Rabi.

Onsdag 13 maj klo 8 - 12: (Power Point tillgänglig klo 8-10)
Emma J., Daniel Be., Therese B., Kamran,
Henrik B., Daniel Bå., Secil.

_________________________________________________

En liten epicykel.

Denna sida uppdaterades den 25 september 2009 ELLER SENARE.