Kursanalys

Kursen värderas till 6p och gavs under c:a 10 veckor i slutet av höstterminen 2005 och början av vårterminen 2006.

Kursanalysen består av två delar:

1. Kvantitativa data.
2. Analys av ansvarig lärare.

Kvantitativa data

(gäller resultat för åk1.)  

Vid ordinarie tentamen den 27/2 2006 tenterade 49 studenter från Bio05 och 67 från K05 Betygsfördelningen var för
Bio:    3: 10, 4: 11, 5: 13, uk: 23
  K:    3: 21, 4: 15, 5:5 , uk: 34. Andel godkända av de registrerade studenterna från åk 05 var för Bio 60% och för K 58%.
För två år sedan var motsvarande siffror 58% resp. 48%.Förra årets resultat föreligger för närvarande inte.

Därutöver tenterade 14 äldre Bio-studenter och 25 K-studenter varav 4 resp. 7 godkändes.

Enbart resultat för förstaårsstudenter är medtagna i nedanstående översikt.

BIO	TEN1	TEN2
Momentdatum	060207	060608
5B1116 : r=57 registrerade
Godkända/tenterande = g	34*/49
Godkända/registrerade = g/r %	60%
*) inkluderar 2 studenter som erhöll godkänt efter komplettering.

K	TEN1	TEN2
Momentdatum	060227	060608
5B1116 : r=71 registrerade
Godkända/tenterande = g/t	41*/67
Godkända/registrerade = g/r %	58%
*) inkluderar 1 student som erhöll godkänt efter komplettering.

Analys av ansvarig lärare

Kursinnehåll

Kursinnehållet är en integrering av linjär algebra och differentialkalkyldelen av flervariabelanalysen.. Detaljer framgår av kursöversikten på kurswebben. Det innebär en konsekvent varvning mellan linjäralgebra- och flervariabeldelarna (LA och FV) så att vardera kurshalva har delats in i tre block som tidsmässigt lagts in enligt: LA1 FV1 LA2 FV2 LA3 FV3. Denna modell, som tidigare tillämpats för linje E i fem år, har varit bra ur föreläsarens synvinkel. Det har varit en fördel att kunna gå direkt från vektor- och matrisavsnitt till tillämpningar i FV-delen. Studenternas reaktion på detta har varit övervägande positiv. Som kurslitteratur användes E.Petermann, Analytiska metoder II (senaste upplagan 2002) samt Geometri och Algebra av samme författare.

Examination

Inlämningsuppgifter, lappskrivningar och projektuppgifter.

Samma modell för bonusgivande lappskrivningar som i Matematik 1 användes. En lappskrivning gavs i slutet av varje modul, normalt på 20 min. under övningstid. Kravet på godkända inlämningsuppgifter (för att få bonuspoäng via lappskrivningar) som funnits i Matematik 1 övergavs i denna kurs med motiveringen att de olika projektuppgifterna (fler till antalet i denna kurs) fyllde en liknande funktion. Resultaten från lappskrivningarna (6st som tillsammans gav maximalt 3p) och projektuppgifterna (som var fyra stycken varav tre, valfritt vilka, kunde väljas) ) sammanställdes och låg till grund för maximalt 6 bonuspoäng (=37.5% av godkäntgränsen) vid tentamen. (Detaljer finns under KursPM och Projektuppgifter på kurshemsidan). Projektuppgifterna kom i denna kurs att prägla verksamheten i högre grad än i Matematik 1, särskilt Projektuppgift 4

Tentamen

Tentamina är av klassisk typ där maximalt 6 bonuspoäng delas ut. Betygsgränser för betygen 3, 4 och 5 är 16, 22 resp. 30p.

Genomförande

Schemat

Schemat led i början av kursen av den illa omtyckta parallellkörningen mellam Matematik 1 och 2. Därefter, fram till juluppehållet, var konkurrensen från andra ämnens tentamina före jul ganska kännbar och det då ganska glesa matematikschemat gjorde att kursen upplevde en svacka.
Schemat efter jul var oregelbundet men i stort sätt fungerande.

Undervisning

Föreläsningarna genomfördes under en normal vecka i tre tvåtimmarspass , totalt 58t. Undervisningsformen var traditionell, med genomgång av kursens huvudbegrepp varvat med inslag av problemlösningskaraktär.

Övningarna organiserades gruppvis (2 grupper för Bio, 3 grupper för K) med normalt två tvåtimmarspass i veckan (efter jul förekom några tretimmarspass).
Övningslärarna stod också för rättning av lappskrivningarna och projektuppgift 1. Övningarna fungerade huvudsakligen som problemlösningslektioner med kortare inslag av räknestugetyp.

Webbsidorna

Kursen använde en hel del webbstöd. Med hjälp av webbkonsulten Ulrika Nilsson utvecklades webbsidorna. En ny version blev klar i början av andra kurshalvan och uppskattades mycket av studenterna. De inslag med störst pedagogisk inverkan är förmodligen arbetsbladen med åtföljande summeringsblad, som styrde studenternas eget problemlösningsarbete genom att ge kommentarer och ledningar till de rekommenderade uppgifterna, samt den K-summering som byggdes upp av studenternas egna problemlösningar i Projektuppgift 4.

---

Kommentarer

Tentamensresultatet, som redovisas i början ,var bättre än resultatet av Matematik 1. Detta är ett mönster som har återkommit under de 6 åren jag haft dessa kurser.
En något överraskande effekt är att skillnaden mellan K och Bio vad gäller andelen godkända praktiskt taget har försvunnit i Matematik 2. K har alltså relativt sett gått framåt medan Bio-andelen är ungefär oförändrad. K:s ökning av andelen godkända beror delvis på att antalet registrerade studenter sjunkit kraftigt mellan Matematik 1 och 2 (från 91 till 71), men det är också en ökning i absoluta tal (från 35 till 41 godkända). Denna utveckling kan möjligen ha samband med skillnader i de två programmens terminsplanering, med olika konkurrens från andra ämnen etc.

---

Studenternas syn på kursen

 

Kursnämnden

Kursnämnden fungerade på samma sätt som under Matematik 1 med några lunchmöten och ett antal informella möten i anslutning till föreläsningarna. Flera praktiska frågor avhandlades.

Kursutvärderingar

En mittenkät genomfördes av kursnämnden efter c:a halva kursen. Resultatet av den var i stort sett positivt, dock märks en viss skillnad i entusiasm för kursen mellan K och Bio
På frågan om helhetsbetyg på kursen ligger K-studenternas svar huvudsakligen på 'mycket bra' medan Bio normalt svarar 'bra'.
Däremot framgår där ingen skillnad mellan programmen i bedömningen av ämnets relevans och inspirerande effekt. Lärarnas insatser bedöms positivt av båda programmen, dock är K-studenterna något mer entusiastiska.


En slutenkät lades ut på nätet i samband med tentamen. 49 studenter svarade (38%). Ingen separation mellan programmen gjordes här.
Resultatet av utvärderingen visar,liksom efter föregående kurs, ganska nöjda elever.
Några detaljer:
Studenternas positiva syn på kursen har stått sig (för Matematik 1 utformades slutenkäten annorlunda så direkta jämförelser är omöjliga). Det mest värdefulla inslaget i resultatet utgör mängden av kommentarer till de olika frågorna.
Några detaljer:

1. Flera fann denna kurs intressantare än den föregående:
   - Första kursen Matte 1 var rena sömnpillret.
   - Mycket intressantare än matte I, då matte II har mer av en röd tråd genom hela kursen.
2. Åtminstone tre studenter efterlyste tillämpningar:
   -Kunde blivit mer intressant om man visste vad man ska använda t.ex. Taylor, avstånd mellan linjer m.m. till.
3. Många tyckte om idén med elevframställda K-summeringar:
   - Tycker att det är en mycket bra idé. Både den/de som gör uppgifterna tänker till, samtidigt som de studenter som läser igenom dem tänker till. Ofta är det lättare för studenter att förstå "studentspråk" än "lärarspråk".
4. Kritiken mot parallellkörningen av Matematik 1 och 2 i november återkom.
   - Det var inte bra att starta kursen innan matte 1 var klar.

---

Förändringsförslag (som nu gäller båda kurserna 5B1115 och 5B1116.)

• Jämnare schema.
  Erfarenheterna från försöket med partiell parallellundervisning av Matematik 1 och 2 pekar på att försöket inte bör upprepas.
  (I skrivande stund förefaller det som om detta krav tillgodoses).
  
  
• Tydligare koppling till 5B1210, Matematik IV.
  Detta planeras i samarbete med Hans Tranberg, kursledare för 5B1210. I kursmaterialet för Matematik IV skall ingå en aktiv lista på lämpliga förkunskaper för de olika kursmodulerna. Aktiv, i betydelsen att listans inslag länkas till faktablad inom kurswebbarna för Matematik 1 och Matematik 2, så att en samtidig repetition uppnås. Detta fordrar viss utvidgning och omarbetning av nuvarande kurswebb.
  
  
• Frivillig filhanteringskurs (utanför schemalagd tid, i terminalsalar) med sikte på basal digital färdighet för att stödja nästa förslag:
• Framgången med K-summeringen föranleder ett förslag på tidigareläggning av projektet (att framställda tydliga, kommenterade problemlösningar som läggs ut på nätet som studiematerial), som får börja redan första veckan i Matematik 1. Därvid fordras större resurser i form av teknologassisitenter (från åk 05) som hjälper till vid bedömning och nätutläggning av problemlösningarna och som kan närvara vid vissa räknestugor.
  Detta för att i någon mån nedbringa det ganska stora antal studenter som aldrig kommer in matematikstudierna från början.
  
  Följande två förslag (på institutionsnivå), som formulerades i kursanalysen för Matematik 1 detta läsår och som berör samma problem, kan upprepas:

• Organisera en alternativ väg där inslag som basalgebra, logaritmer, trigonometri och liknande genomgås grundligt. Denna väg rekommenderas för de studenter som inte nöjaktigt klarar en sluttentamen på Introduktionskursen. Detta innebär en långsammare väg genom matematikkurserna, som borde kunna genomföras i samarbete med flera program , men kommer troligen att löna sig i slutändan.

• Som en sista utväg kan en repetitionskurs ges under juni så som de två senaste åren (och som planeras i år). Fördelen med detta är att studenterna tvingas umgås med ämnet under längre tid så att godkändkraven inte behöver sänkas . En annan fördel är att arbete under juni inte konkurrerar med andra ämnen så som arbete under terminerna skulle göra.
  Tidigare har repetitionskursen medverkat till att c:a 75% av årskurs 1 kunnat slussas vidare med godkänt i Matematik I och II då andra läsåret börjat.
  Om detta lyckas i år är inte säkert, men vissa chanser finns.

Slutligen efterlyser jag lite närmare kontakter mellan representanter för Bio- ock K-programmen och Matematik, där numera biomatematikexperten professor Svante Linusson tjänstegör, för att närmare utröna matematikbehovet i respektive utbildning.