Institutionen för matematik
KTH
5B1121 Matematik baskurs
för D och Open ht 2006

Kursanalys 5B1121 Matematik baskurs
för D1 och OPEN1 ht 2006

Kursanalysen består av tre delar:
  1. Kvantitativa data.
  2. Analys av ansvarig lärare.
  3. Studenternas åsikter om kursen

1. Kvantitativa data

  Tabell 1
Moment TEN1
Poäng på moment
Momentdatum 2005-10-11
   
Civilingenjörsutb i  Datateknik  
Antal registrerade 151
Antal godkända 108
Antal med  slutbetyg 108
Ackumulerad presterad poäng på kurs 432 
Andel Godkända/Registrerade 72%
Civilingenjörsutb Öppen ingång  
Antal registrerade 106
Antal godkända 69
Antal med  slutbetyg 69
Ackumulerad presterad poäng på kurs 276 
Andel Godkända/Registrerade 63%


Tabell 2
Betygsfördelning bland de tenterande, D Betyg Antal  Procent 
  5   19  13 
  4 60  40 
  3 29  19 
  U 43  28 
Betygsfördelning bland de tenterande, OPEN Betyg Antal  Procent 
  5   11  10 
  4 37  35 
  3 21  20 
  U 37  35 


2. Analys av ansvarig lärare

Kursinnehåll

Kursinnehållet är i det stora hela rimligt i den meningen att det är relevant stoff som är viktigt för de fortsatta studierna och som de flesta studenter inte behärskar från gymnasiet. Dessutom innehåller kursen en träning i hur man resonerar matematiskt och hur man uttrycker sig matematiskt som är viktig för de fortsatta studierna. Ett svårlöst problem är den stora spridningen när det gäller förkunskaper i studentgruppen.

Kurslitteratur

Kursliltteraturen var ny för i år: Neymarks Matematisk grundkurs fick hård kritik i förra årets kursutvärdering och byttes i år ut mot kapitel 0 och 1 i Persson & Böiers bok Analys i en variabel, plus material om komplexa tal. Glädjande nog verkar studenterna uppskatta bytet. Det är dock fortfarande svårt för många studenter att läsa matematisk litteratur på högskolenivå.

Examination

Det grundläggande materialet i kursen delades in i tre moduler, som examinerades löpande med en lappskrivning per modul. De tre första uppgifterna på den avslutande tentamensskrivningen svarade sedan mot varsin modul. Den som blev godkänd på lappskrivning nummer j fick automatiskt full poäng på uppgift nummer j på tentan. Det betydde att den som var godkänd på alla tre lappskrivningar därmed hade 12 poäng på tentan och bara behövde ytterligare 2 poäng för godkänt. Förra årets krav på att vara godkänd på varje modul var dock slopat, så problemen med tröskeleffekter var åtgärdat. I år hade också tillkommit en möjlighet att få en extra bonuspoäng till tentan för dem som hade minst 31 poäng totalt på de tre lappskrivningarna. Detta som en morot för dem som siktade på högre betyg. 14 poäng på tentamen gav godkänt, 19 poäng betyg 4 och 24 poäng betyg 5.

Systemet med lappskrivningar uppskattades av studenterna och har utan tvekan lett till att de har studerat mycket och kontinuerligt genom hela kursen. Detta avspeglas också i den relativt höga examinationsgraden. Resultatet i år var bättre än förra året på D-programmet, men sämre än förra året på OPEN.

Genomförande

Kursen var upplagd med 16 timmars föreläsningar, 32 timmars lektioner och 16 timmars övningsräkningar. Enligt min åsikt var detta en ganska väl avvägd uppläggning. En del studenter efterlyste dock fler föreläsningar.

Föreläsningarna fungerade väl och studenterna förefaller i stort sett nöjda. Efter förra årets kritik mot att lappskrivningar lades på föreläsningstid lades i år inga lappskrivningar på föreläsningstid. Det var en bra förändring.

Lektionerna innehöll mycket av den huvudsakliga undervisningen på kursen. Här gjordes teorigenomgångar, exempel och problemlösning. Dessutom genomfördes ett grupparbete under varje lektionspass där studenterna direkt fick arbeta med det aktuella materialet. Detta fungerade bra och studenterna verkade över lag nöjda. Man kan eventuellt minska mängden grupparbeten något. Man kan också styra grupparbetena något hårdare.

Övningsräkningarna fick också bra betyg av de flesta studenter. Övningsräkningarna var upplagda så att studenterna räknade själva under handledning första timmen, andra timmen ordnades ett övningsprov där de fick känna på hur en skrivning på veckans avsnitt kunde se ut. Övningsledaren presenterade sedan lösningsförslag.

Kurssidan på webben uppdaterades ofta och där kunde studenterna hämta inte bara allmän information om kursen utan också dagsaktuell information. Det verkar dock som om kurshemsidan inte utnyttjades fullt ut av alla studenter.

Förändringar inför denna kursomgång

Inga stora förändringar gjordes inför denna kursomgång, men väl några mindre. Här är de viktigaste:

1. Byte av kursbok. Neymarks Matematisk grundkurs ersattes av Persson & Böiers bok Analys i en variabel, kapitel 0 och 1 samt material om komplexa tal.

2. Inga lappskrivningar lades på föreläsningstid. Två ägde rum på lektionstid och en på övningstid.

3. Examinationsformerna ändrades marginellt. Det var inte längre krav på att bli godkänd på varje modul, tillräckligt många poäng totalt på tentamen gav godkänt. Tentan gjordes samtidigt något mindre, 7 uppgifter istället för 8. En extra bonuspoäng till tentan gavs till dem som hade höga poäng på lappskrivningarna.

4. Programmen slopade de SI-möten som förra året erbjöds som komplement till den ordinarie undervisningen.

5. Kursen var något mera komprimerad i tiden än förra året, vilket nog var till nackdel för de studenter som hade sämst förkunskaper.

6. Två gästföreläsningar gavs, av Stefan Arnborg och Jan Scheffel, i syfte att ge exempel på vad matematiken i kursen kan användas till.

Förändringar inför nästa kursomgång

Även om kursen i stort har fungerat mycket väl kan man överväga några mindre förändringar:

1. Minska något på mängden grupparbeten och styr grupparbetena hårdare. Grupparbetesuppgifterna borde också ses över så att de inte blir för mastiga. Några uppgifter som inte har fungerat kan tas bort helt och hållet.

2. Schemalägg gästföreläsningarna från början så att studenterna inte behöver vara oroliga för att de tar tid från det ordinarie materialet.

3. Lappskrivningar och andra eventuella redovisningar bör schemaläggas från början på separat tid.

4. Det skulle behövas något mer föreläsningstid, kanske kunde man omvandla några lektioner till föreläsningar. Dessutom borde arbetsfördelningen mellan föreläsning och lektion göras ännu tydligare.

5. Kursen har fortfarande lite väl mycket karaktären av en nyttig drill-kurs. Om man kunde tillföra ännu lite mer känsla av att matematik är roligt (och inte bara nyttigt) så tror jag att kursen skulle vinna på det.

6. Någon form av nivågruppering kan övervägas, med mer grundläggande undervisning för de studenter som behöver det och mer avancerad undervisning för de studenter som vill ha det.

7. Tyngdpunkten i kursen kan skjutas något framåt, dvs mer tid bör ägnas åt de svårare momenten 2 och 3 och mindre tid och kraft åt moment 1. Stockholm, den 19 oktober 2006

Lars Filipsson


3. Studenternas syn på kursen

Det har under kursen funnits en kursnämnd, som ansvarig lärare tog initiativ till. Kursnämnden bestod av frivilliga personer från lektionsgrupperna. Två möten ägde rum under kursen, möte 1 och möte 2.

Studenternas åsikter om kursen sammanfattas i kursenkäten.




Senast uppdaterad tis 1 februari 2005 11:39:48 AM MEST