Kursens hemsida | |
Aktuell Information |
Omtentamen 19/1-08
Anmälan skall göras senast 6/1-08. Ni tenterar tentan som Gunnar Johnsson gör, han som hade Bio och Kemi. Hans ordinarie tenta finns här med lösningar här.
Uppgift om sal skall finnas här (så småningom).
Komplettering av tentamen
Ni som gar fått betyger Fx (som är underkänt) kan komplettera till betyget E (som är lägsta godkända betyget). Det gör ni genom att ni skriver en liten kompletterande tentamen i sal D34 torsdagen den 8 november klockan 09:15-10:00. Ni tenterar bara på det avsnitt som står på framsidan av er tentamensskrivning. (Om du är tveksam kan du fråga mig.) I något enstaka fall kan det vara två moment.
Ni får alltså några enkla uppgifter på det (de) avsnitt ni inte klarade på ordinarie tentan.
Tentan är nu färdigrättad
Resultatet kommer snart in i LADOK. Det var 130 skrivande. Betygsfördelning: 6 A, 15 B, 36 C, 23 D, 8 E, 26 F och 16 Fx. Betyget Fx betyder att man har möjlighet att komplettera. För er som har den möjligheten står på tentan vilket avsnitt kompletteringen gäller. Kompletteringen gäller alltså bara en del av kursen.
Jag ger information här senare om reglerna (när, var och hur) komplettering sker.
Räknastuga
Allan Sola har "räknestuga" på måndag den 21:a klockan 9-12. Ni kan alltså gå dit och få svar på frågor och annan hjälp under den tiden. Lokal: D35 (Lindstedtsvägen 5).
Torsdag 27/9-07
Den här veckan avslutade kursen för min del. Jag har pratat om polynom: polynomdivision, faktorsatsen, heltalsrötter till polynom med heltalskoefficienter och mer generellt rationella rötter till sådana. Sedan blev det litet blandade exempel på sådant vi tagit upp i kursen.
Anmälan till tentamen
Om du änu inte anmält dig till tentamen är det hög tid att du gör det nu. Det gör du via Mina Sidor. (Jag har inte fått något meddelande om när sista tidpunkten för anmälan är.)
Onsdag 19/9-07
Jag tog upp ytterligare litet trigonometri, nämligen konsten att skriva om
a · cos(x) + b · sin(x) som
r · sin(x+θ)
Det väckte visst rabalder. Jag trodde detta var känt från gymnasiet, men uppenbarligen inte för alla.
Därefter gick jag igenom potenslagarna. Vi definierar ak för k=heltal för alla a, även negativa (dock inte a=0 om k är negativt. Jag skrev upp räknelagarna, och påpekade att uttryck som
(-8)1/3
eftersom räknelagarna inte gäller. Vi får ju nämligen (-2)3 = -8, varför man kan tycka att
(-8)1/3 = -2,
men om räknelagarna skall gälla så får vi motsägelsen
-2 = (-8)1/3 = (-8)2/6 = [(-8)2]1/6 = 641/6 = 2.
Sedan påstod jag att man kan definiera ax för alla reella x om a är positivt på ett förnuftigt sätt, dvs. de vanliga räknelagarna gäller. Jag demonstrerade en uppgift från övningsboken.
Slutligen tog jag upp logaritmer med godtycklig bas, och härledde en av logaritmlagarna. Jag påpekade, och härledde, den mindre kända relationen
alog(x) = blog(x) / blog(a)
och jag gjorde några uppgifter ur övningsboken där denna relation kom till användning.
Måndag 17/9-07
Jag gick igenom trigonometrin. Formler att kunna utantill: cos(a+b), cos(a-b), sin(a+b), sin(a-b), cos(2a), sin(2a). Därefter kan man härdelda motsvarande för tan. Som exempel härledde jag formeln
tan(a/2) = sin(a)/(1+cos(a))
Man skall också kunna cosunus- och sinusteoremet (för trianglar).
Andra timmen gick jag igenom arccos, arcsin och arctan, och härdedde några samband för dessa som exempel.
Vi bryr oss inte om arccot — hoppa över ev. övningar på det.
Jag ligger en föreläsning före planeringen. Det innebär att vi har en föreläsning på slutet där jag kan repetera och ta upp litet blandade saker..
Onsdag 12/9-07
Ursäkta – jag glömde skriva logga; det kommer litet sent.
Jag konstruerade Pascals triangel, definierade talen däri som binomialkoefficienterna och bevisade (med induktion) att de dyker upp då man expanderar (1+x)n, dvs. binomialteoremet. Därefter visade jag den kombinatoriska tolkningen av binomialkoefficienten, genom att observera att antalet vägar från toppen av Pascals triangel till en viss position, är just det tal (binomialkoefficient) som står i den positionen. Slutligen skrev jag upp (utan bevis) formeln för binomialkoefficienten i termer av fakulteter.
Precis på slutet skrev jag binomialteoremet mer generellt som (a+b)n = ..., och till sist gjorde vi en enkel övning liknande dem i övningshäftet.
Måndag 10/9-07
Jag gick igenom induktionsbevis, och började med uppgift 5 på websidan (observera att den är uppdaterad). Därefter bevisade jag att vinkelsumman i en n-hörning (inte nödvändigtvis konvex) är (n-2)*180 grader, och som tredje exempel att 4n-1 är delbart med 3 för alla n≥1. Slutligen tog jag ett exempel på en rekusrsion liknande uppgifterna 1–3 på websidan.
Jag hann aldrig med någonting om Pascals triangel eller binomialkoefficienter. Det får bli nästa gång. Induktionsbevis är märkligt svårt för många, det är bra om de får se många (enkla) exempel, tror jag.
Fredag 7/9-07
Jag gick igenom absolutbelopp och summor. Absolutbelopp: Jag visade triangelolikheten för komplexa tal bara genom att hänvisa till en figur. Ur den "vanliga"triangelolikheten fick vi sedan den "bakvända": |x-y| ≥ |x|-|y|: Det finns inga övningar där man skall använda triangelolikheten, så sedan gjortde jag ett par övningar på absolutbelopp (för reella tal), nämligen 1.10e, 1.15b och 1.19b.
Andra timmen pratade jag om summor. Jag införde summasymbolen Σ, och jag visade hur man kan splittra upp en summa Σ (ak + ak) och plocka ut en faktor Σ c*ak = c*Σ ak. Även skifta index, t.ex. Σ310 k = Σ18 (k+2).
Jag härledde formeln för den aritmetiska summn Σ1n k och geometriska summan Σ0n ak. Med hjälp av dessa löste vi sedan uppgifterna 1.36c och 1.39.
Tillägg
Jag har ändrat litet i kursplaneringen. Vi skall ta upp arcus-funktionerna också i samband med trigonometriska funktionerna, dvs, kapitel 1.10 ingår också, och övningar på detta.
Onsdag 5/9-07
Jag avslutatde genomgången av komplexa ta. Polär framställning, komplexa exponentialfunktionen, de Moivres formel och Eulers formler. Jag löste ett par uppgifter ur övningsboken: A.30 (fast sin3 i stället för sin4), A.29, A.34c, A.55b, A.17. Jag tog även upp derivatan av ez*x map. x, eftersom detta behövs i kursen som kommer efter den här.
Måndag 3/9-07
Jag gick igenom komplexa tal, som jag definierade geometriskt som punkter i planet. Jag tog upp addition, subtraktion och multiplikation. Jag visade att multiplikation geometriskt är en vridning och en skalning. Därav såg vi också att absolutbeloppet av en produkt är lika med produkten av absolutbeloppen.
Därefter tog jag upp begreppet konjugering, och vi såg att (a+ib)(a-ib) = |a+ib|2. Slutligen dividerade vi komplexa tal genom att förlänga med nämnarens konjugat.
Jag tog alltså upp absolutbelopp, och visade att absolutbeloppet av en produkt är lika med produkten av absolutbeloppen, men jag tog aldrig upp triangelolikheten. Om ni (lektionslärarna) vill kan ni ta upp det på lektionen: motivera bara geometriskt!