KTH    Matematik


| Nyheter | KursPM | Schema | Kursplanering | Kursmål | Kursnämnd| Studiehandbok |
| Dagens | Kursmaterial | Repetition | Kursutvärdering | Extentor | Föreläsningar | Jour |

5B1116, Matematik II, 2003.2004.

PLan.Mat2

Kursplanering Matematik II för ME


Kursinnehållet definieras av den preliminära kursplanen nedan. Undervisning sker i form av föreläsningar och övningar, där teori och problemövningar genomgås. Gamla tentor är lämpligt som kompletterande övningsmaterial.
Kursböckerna betecknas: Linjär geometri och algebra (L), Analytiska metoder II (A), övningsboken (Ö).
Datum Avsnitt Uppgifter på föreläsning i L Hemuppgifter i L Ls
nr
Inl
nr
17/11 1.1-1.4 påbörjas.
Linjära ekvationssystem, matris, tillåtna radoperationer, antalet lösningar. Trappstegsform, Gauss–Jordans metod. Homogena ekvationssystem
1.8ab, 1.10c, 1.11a 1.3b, 1.6ab, 1.8abc, 1.11ab, 1.9a, 1.10abc, 1.11c.    
19/11 1.1-1.4 fortsättning, 1.5.
Trappstegsform, Gauss–Jordans metod. Homogena ekvationssystem. Simultana system.
1.13c,1.18, 1.14c, 1.19 1.12ab, 1.13ab, 1.14ab, 1.15ab, 1.17    
24/11 5.1 påbörjas.
Matriser. Multiplikation med skalär, addition, subtraktion, nollmatriser, transponering. Symmetriska matriser. Matrismultiplikation. Enhetsmatriser. Kvadratiska matriser.
5.1f, 5.3, 5.6ijkl, 5.8, 5.9 5.1, 5.2bc, 5.5ab, 5.6abcdgh, 5.7, 5.10 Ls 1  
26/11 5.1 forts, 5.3.
Elementära matriser. Inversmatriser.
5.13cd, 5.16e, 5.17a, 5.22c 5.13ab, 5.14, 5.16abcd, 5.20, 5.22abc, 5.23    
3/12 5.2. 6.1-6.5 påbörjas.
Matriser och linjära ekvationssystem. Determinanter. Räkneregler.
6.1ef, 6.4b, 2.65bc, 6.10d 6.10abc, 2.65a Ls 2  
5/12 6.1-6.5 forts,.2.1, 2.3–2.4.
Determinanter och existensen av inversa matriser. Determinanter och entydig lösning till linjärt ekvationssystem. Vektorer. Addition, belopp, multiplikation med skalär, koordinater.
2.42ce, 2.46, 2.47b 6.1abcd, 6.2bc, 6.4a, 6.11a, 6.12, 6.15, 2.11, 2.24, 2.26    

Datum Avsnitt i lärobok Uppgifter på föreläsning i L Hemuppgifter i L Ls nr Inl nr
8/12 2.5-2.6.
Rummen R, R2 och R3. Skalärprodukt. Vinkelräta projektioner. Kryssprodukt.
2.63cd, 2.69b, 2.76 2.30a, 2.31, 2.32, 2.33, 2.42abcd, 2.43, 2.44, 2.45, 2.47, 2.48, 2.55, 2.63ab, 2.64cde, 2.65d, 2.69a, 2.70 Ls 3  
10/12 2.7, 2.2, 3.1 påbörjas.
Trippelprodukt. Planets ekvation. Avstånd mellan punkt och plan. Räta linjens ekvation.
3.1b 2.72, 2.73, 2.74, 2.75, 3.1a, 3.3, 3.4, 3.5, 3.7, 3..9, 3.10a, 3.11, 3.12, 3.14a, 3.18a, 3.20, 3.21, 3.22, 3.23    
15/12 3.1 forts, 3.2–3.3 påbörjas
Räta linjer och plan. Avstånd till räta linjer. Linjära avbildningar. Matrisen för en linjär avbildning
3.18a, 3.29 3.30, 3.31, 3.32    
16/12 3.2–3.3 forts.
Linjära avbildningar. Matrisen för en linjär avbildning. Sammansättning. Avbildningsskalan.
3.44b, 3.45b 3.28, 3.33, 3.37, 3.40ab, 3.43, 3.44, 3.45 Ls 4  
17/12 4
Rummen Rn. Linjär kombination, linjärt oberoende, bas
  4.8, 4.9, 4.10, 4.11, 4.14, 4.15    
19/12 7.1–7.2.
Transformationer, transformationsmatriser, ON–matriser. Vektorers koordinater i olika koordinatsystem. Linjära avbildningars matriser i olika koordinatsystem.
  7.1, 7.2, 7.3, 7.4, 7.5, 7.9ace, 7.11. Uppgifter 7.23-7.31 i uppgifter till 7.2.2,    


Datum Avsnitt i lärobok Uppgifter på föreläsning Hemuppgifter Ls nr Inl nr
19/1 7.3 (ej 7.3.4) påbörjas.
Diagonalisering. Egenvärden. Egenvektorer. Diagonalisering med ON–transformationer
i L: 7.7, 7.9d i L: 7.12, 7.13, 7.16, 7.17, 7.21, 7.22 Ls 5  
21/1 7.3 forts. 8 påbörjas
Diagonalisering. Egenvärden. Egenvektorer. Diagonalisering med ON–transformationer. Andragradskurvor i planet. Andragradskurvor i rymden. Huvudaxelform.
i L: 7.22, 8.5fg, 8.6fg, 8.7f i L: 8.1, 8.4, 8.5abcd, 8.6abcd   Inl 3
26/1 8 forts. 1, 2
(Vektorvärda funktioner uppträder först i föreläsning 11/2.)
Andragradskurvor i rymden. Huvudaxelform. Funktioner av flera variabler, definitionsmängd, värdemängd, graf, nivåkurva, omgivning, inre punkt, randpunkt, sluten (öppen) mängd, kompakt mängd. Kurva, sammanhängande mängd.
i L: 8.7be, 8.15g
i Ö: 101ab, 105c, 110b, 201d, 202a, 203c, 205b
i L: 8.7ade, 8.10abcd, 8.14, 8.15ac
i Ö: 105ab, 110a, 201ab, 202bcd, 203ab, 205a
Ls 6  
28/1 3 , 4.3 påbörjas.
Kurva, sammanhängande mängd. Gränsvärde, kontinuitet, allmänna egenskaper hos kontinuerliga funktioner. Partiella derivator. Linjära approximationer, differentierbarhet, tangentplan, högre partialderivator
i Ö: 303a, 304 i Ö: 303b, 305a, 306a, 308a
i Övningsbok 1: 723
   
2/2 4.3 forts. 4.1, 4.2, 4.4, 4.5 påbörjas
(Vektorvärda funktioner uppträder först i föreläsning 11/2.)
Gränsvärde, kontinuitet, allmänna egenskaper hos kontinuerliga funktioner. Partiella derivator Linjära approximationer, differentierbarhet, tangentplan, högre partialderivator, derivering av sammansatta funktioner (kedjeregeln)
i Ö: 308b, 310bdfh i Ö: 310ace, 416, 417, 614 Ls 7  
4/2 4.5 (forts), 4.6.1, 6.1, 6.3–6.4. 4.6.2 påbörjas.
(Vektorvärda funktioner uppträder först i föreläsning 11/2.)
Derivering av sammansatta funktioner (kedjeregeln). Riktningsderivata, gradient. Kurvor och ytor.
i Ö: 419bd, 420, 443, 452b , 627, 629, 631 i Ö: 419ac, 423, 426, 433, 439, 440, 441, 450, 452a, 615, 622, 624   Inl 4

Datum Avsnitt i lärobok Uppgifter på föreläsning i Ö Hemuppgifter i Ö Ls nr Inl nr
9/2 4.6.2 fortsättning, 3 påbörjas.
Derivering av sammansatta funktioner (kedjeregeln). Koordinattransformationer. Materialet om funktioner från Rn till Rm och matriser
457ab, 461bdef, 301b 454, 455, 461acgn, 301a, 304, 312a Ls 8  
11/2 3, 4.1–4.6.2, 5 påbörjas.
Materialet om funktioner från Rn till Rm och matriser. Inversa funktioner och implicit definierade funktioner.
401bd, 405a, 407c, 408a, 512 401aceg, 405bcde, 407ab, 408cd    
16/2 5 forts, 7, 8.1–8.2 påbörjas.
Inversa funktioner och implicit definierade funktioner. Taylors formel, differentialer. Lokala extremvärden, kritisk punkt, singulär punkt, sadelpunkt
501c, 505b, 519, 522 501b, 505a, 506, 509, 518, 520, 521, 528a, Ls 9 Inl 5
18/2 8.1–8.2 forts.
Lokala och globala extremvärden, kritisk punkt, singulär punkt, sadelpunkt. Globala extremvärden.
701b, 702b, 704b, 718b, 801mp, 812cf 701a, 702a, 704a, 718ab, 801bdhk, 802b, 812bde, 813ab,    
23/2 8.1–8.2 forts. 8.3–8.4.
Globala extremvärden. Extremproblem med bivillkor. Lagranges metod.
816b, 817a, 819c 838b 815, 816ac, 817b, 819a, 822ab, 824,838afh Ls 10  
25/2 8.5
Minstakvadratmetoden
iA: 8.20c, 8.22c, 8.28 i A: 8.20b, 8.22b, 8.27   Inl 6
1/3 Tentamen